Sverigedemokraterna kallar SVT och SR att inställa sig inför Kulturutskottet

De senaste avslöjandena kring förtroendeundersökningarna för Sveriges public service-bolag har väckt frågor om undersökningarnas validitet och representativitet. Undersökningarna, genomförda av SOM-institutet vid Göteborgs universitet, har nyligen granskats i en artikelserie i nättidningen Kvartal.

Granskningen pekar på allvarliga metodologiska brister i undersökningarna som under lång tid använts för att mäta svenskarnas förtroende för public service. Det mest problematiska är att vissa grupper med lägre förtroende för public service är kraftigt underrepresenterade i undersökningsmaterialet.

Särskilt Sverigedemokraternas väljare är underrepresenterade i SOM-institutets urval, något som kan ha gett en missvisande bild av det verkliga förtroendet för SVT, SR och UR bland svenska folket. Enligt artikelserien har resultaten inte heller viktats för att spegla befolkningens verkliga sammansättning.

”Avslöjandet visar att siffrorna baseras på en undersökning med allvarliga brister där grupper med lägst förtroende, inte minst väljare för Sverigedemokraterna, är betydligt underrepresenterade. Resultaten har heller inte viktats för att spegla verkligheten,” skriver Christiansson i Kvartal.

Public service-bolagens roll i det svenska medielandskapet har under senare år varit föremål för intensiv debatt. SVT och SR finansieras numera via skattsedeln efter att radiolicensen avskaffades 2019, vilket gjort frågan om allmänhetens förtroende ännu mer central för bolagens legitimitet.

Förtroendemätningar har ofta använts av public service-bolagen själva som bevis på deras starka ställning i det svenska samhället. Men om dessa mätningar bygger på ett icke-representativt urval kan det innebära att förtroendet överskattats systematiskt under längre tid.

Medieforskare som följt utvecklingen menar att representativitet i förtroendemätningar är grundläggande för deras trovärdighet. Professor Jesper Strömbäck vid Göteborgs universitet, som inte är direkt involverad i SOM-institutets undersökningar, har tidigare betonat vikten av metodologisk stringens i medieforskning.

”När man mäter förtroende för centrala samhällsinstitutioner måste man säkerställa att alla befolkningsgrupper är korrekt representerade. Annars riskerar man att missa viktiga skillnader mellan olika delar av befolkningen,” säger Strömbäck i ett annat sammanhang.

Public service-bolagens ledningar uppmanas nu att kommentera avslöjandena. ”Ledningen för public service-bolagen uppmanas att svara på hur de tänker kring detta och hur de ska gå vidare,” fortsätter Christiansson i sin artikel.

Frågan kommer i ett politiskt känsligt läge. Flera partier har under senare år föreslagit förändringar av public service-uppdraget, och kritik mot påstådd partiskhet har framförts från flera håll. Att förtroendemätningarna nu ifrågasätts kan potentiellt få konsekvenser för debatten om public service framtida uppdrag och finansiering.

SOM-institutet har sedan 1986 genomfört årliga undersökningar om samhälle, opinion och medier, och deras data används flitigt av både forskare och beslutsfattare. Institutet har byggt upp ett anseende för noggrannhet och opartiskhet i sin forskning.

Myndigheten för press, radio och tv (MPRT), som har tillsynsansvar över public service, följer nu utvecklingen noggrant. Enligt interna källor diskuterar myndigheten om det finns anledning att se över hur förtroendemätningar för public service genomförs i framtiden.

Mediebranschen står inför stora förändringar med allt mer fragmenterad nyhetskonsumtion och ökad konkurrens från internationella aktörer. I denna kontext blir frågan om allmänhetens förtroende för traditionella medieaktörer som public service ännu viktigare.

Det återstår att se hur SVT, SR och UR kommer att bemöta kritiken och om de kommer att initiera nya, metodologiskt förbättrade förtroendemätningar för att säkerställa en mer rättvisande bild av svenskarnas förtroende för public service.