I Sverige finns omkring 64 000 skyddsrum som tillsammans kan ge plats åt strax över sju miljoner människor. Många av dessa byggdes under andra halvan av 1900-talet och behöver nu uppgraderas för att kunna fungera effektivt vid krig eller kris.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ansvarar för inspektionen av skyddsrummen. Cirka 2 000 skyddsrum inspekteras årligen, men takten kommer att öka efter årsskiftet när länsstyrelserna tar över ansvaret. Samtidigt ökar de ekonomiska anslagen för inspektion och utrustning av skyddsrummen.

– Nu kan det ta flera decennier innan ett skyddsrum inspekteras, men det kommer att förändras, säger Henrik Larsson, tillförordnad chef för avdelningen för civilt försvar på MSB.

Enligt Larsson är många av skyddsrummen väl rustade för att stå emot ett krig som det Ryssland för närvarande bedriver i Ukraina. De kan bland annat motstå tryckvågor från vapen som väger upp till 250 kilogram och splitter, samt klara av att byggnaden ovanför kollapsar. Dock finns andra brister.

– Det finns större brister när det gäller kemiska eller nukleära vapen. Men arbete pågår för att uppgradera dem, bland annat genom att installera nya filter, säger Henrik Larsson.

Vissa brister kan förklaras av att fastighetsägare installerat fiber i sina byggnader och därefter borrat hål som inte tätats efteråt. Detta är en konsekvens av att säkerhetsmedvetandet minskat under fredstid.

– Folk tänkte helt enkelt inte på det när det inte fanns något hot, förklarar Henrik Larsson.

Andra brister handlar om bristfälligt underhåll, som till exempel ventilationssystem som målats över, vilket påverkar funktionaliteten.

Inspektionerna av landets skyddsrum genomförs över hela Sverige och utgår från områden som Försvarsmakten har identifierat som viktiga för totalförsvaret. Gotland, Stockholms län, Norrbotten och hamnarna på västkusten är några av de områden som har prioriterats i inspektionsarbetet.

Hur lång tid det tar att åtgärda upptäckta brister beror dels på omfattningen, dels på tillgången till material. Industrin som tillverkar de specifika komponenter som behövs har dock expanderat den senaste tiden.

– Industrin som tillverkar de specifika detaljer som behövs har växt, så arbetet går mycket snabbare nu än tidigare, säger Henrik Larsson.

Säkerhetskraven för skyddsrummen är omfattande. Ett skyddsrum måste kunna stå emot tryckvågor och splitter, brand, joniserande strålning och bråte från demolerade byggnader. Skyddsutrymmet måste vara utformat och utrustat för att ge ett rimligt skydd mot effekterna av ammunition som kan antas användas i krig.

Uppgraderingen av skyddsrummen är en del av Sveriges ökade satsning på civilt försvar. Efter Rysslands invasion av Ukraina har frågor kring beredskap och civilförsvar fått förnyad aktualitet i Sverige.

De ökade anslagen till skyddsrumsverksamheten är en del av den pågående förstärkningen av det svenska totalförsvaret. Med länsstyrelsernas övertagande av inspektionsansvaret förväntas processen bli mer effektiv och regionalt förankrad.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har den svenska allmänhetens intresse för skyddsrum ökat markant. Många medborgare har börjat undersöka var närmaste skyddsrum finns och hur de ska agera i händelse av kris.

Försvarsdepartementet betonar att arbetet med att förbättra landets skyddsrumskapacitet är en långsiktig prioritet inom ramen för det förstärkta totalförsvaret. Detta är en del av Sveriges strategi för att möta en alltmer osäker säkerhetspolitisk situation i närområdet.