Talman Mohammad Bagher Ghalibaf säger att Iran inte är Venezuela

Förhandlingar mellan USA och Iran visar framsteg, men betydande skillnader kvarstår fortfarande mellan länderna, enligt Irans parlamentets talman Mohammad Bagher Ghalibaf. Detta uttalande kommer i en tid av fortsatt spänning i relationerna mellan de två nationerna.

”Trump misslyckades med att uppnå sitt mål om regimskifte och att förstöra våra offensiva kapaciteter och våra missiler, och Iran är inte Venezuela,” sa Ghalibaf enligt nyhetskanalen Al Jazeera.

De pågående förhandlingarna äger rum mot bakgrund av årtionden av diplomatisk konflikt mellan Washington och Teheran. Sedan den islamiska revolutionen 1979, som störtade den USA-stödda shahen, har länderna haft minimala diplomatiska relationer. Spänningarna nådde nya höjdpunkter under Donald Trumps presidentskap när USA 2018 ensidigt drog sig ur kärnavtalet med Iran, även känt som JCPOA (Joint Comprehensive Plan of Action).

Ghalibaf, som är en inflytelserik konservativ politiker och tidigare befälhavare i Irans revolutionsgarde, har konsekvent förespråkat en stark hållning gentemot USA. Hans jämförelse med Venezuela är särskilt talande, då han understryker Irans självbild som en regional stormakt med betydande militär kapacitet och politiskt inflytande.

Förhandlingarna mellan länderna har främst fokuserat på Irans kärnprogram och de ekonomiska sanktioner som USA har återinfört sedan de lämnade kärnavtalet. Under Joe Bidens presidentskap har USA visat intresse för att återvända till avtalet, men processen har varit komplicerad och långdragen.

Iranska myndigheter har konsekvent hävdat att landets kärnprogram är fredligt, medan USA och flera europeiska länder uttryckt oro över möjligheten att Iran kan utveckla kärnvapen. Internationella atomenergibyrån (IAEA) har rapporterat att Iran har ökat sin anrikning av uran till nivåer långt över gränserna som sattes i kärnavtalet från 2015.

De ekonomiska sanktionerna har haft en allvarlig inverkan på Irans ekonomi. Oljeindustrin, som är landets ekonomiska ryggrad, har drabbats särskilt hårt av exportrestriktioner. Inflationen har stigit kraftigt och den iranska valutan har förlorat en betydande del av sitt värde på några få år.

Regionala experter menar att Ghalibafs uttalande tyder på en viss optimism gällande förhandlingarnas riktning, men också på Irans ovilja att göra betydande eftergifter under press. Iran har konsekvent krävt att USA först måste lyfta sanktionerna innan landet återgår till full efterlevnad av kärnavtalet.

”Uttalandet visar att Iran fortfarande ser sig självt i en stark förhandlingsposition trots de ekonomiska utmaningarna landet står inför,” säger Mellanösternanalytikern Sara Lindberg. ”Hänvisningen till misslyckandet med regimskifte är ett direkt budskap till Washington om att den maximala påtryckningspolitiken inte har uppnått sina strategiska mål.”

Ghalibaf tillträdde som parlamentets talman 2020 och representerar en hårdare linje i iransk politik. Hans inflytande har ökat sedan det konservativa lägret stärkte sin kontroll över iranska institutioner efter presidentvalet 2021, då den hårdföre Ebrahim Raisi valdes till president.

De fortsatta samtalen mellan USA och Iran har betydande implikationer för hela Mellanösternregionen. Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Israel följer utvecklingen noggrant, särskilt mot bakgrund av de senaste årens normalisering av relationer mellan Israel och flera arabiska länder genom de så kallade Abrahamavtalen.

För oljemarknaderna kan en eventuell överenskommelse mellan USA och Iran också få stora konsekvenser. En lättnad av sanktioner skulle potentiellt kunna frigöra miljontals fat iransk olja till världsmarknaderna, vilket skulle påverka globala oljepriser.

Medan båda sidor fortsätter att förhandla, kvarstår flera komplexa frågor, inklusive Irans missil- och drönprogram samt landets stöd till regionala grupper som Hizbollah i Libanon och houthirebellerna i Jemen.