Thedéen kritiserar storbanker för sparräntor

I den senaste tidens debatt om räntepolitik riktar Riksbankschefen Erik Thedéen skarp kritik mot de svenska bankernas agerande kring räntejusteringar. Detta framkom under en intervju i SVT:s program ”30 minuter”, där Thedéen ifrågasätter bankernas bristande konsekvens i hur de hanterar sina räntor.

”Man kan inte säga ena stunden att vi följer marknadsräntorna och sedan glömma att man inte gjorde den andra delen. Det måste finnas någon ordning här,” säger Thedéen i intervjun.

Riksbankschefen betonar att det inte är något konstigt med att banker vill maximera sina vinster. Det är en naturlig del av deras verksamhet som vinstdrivande företag. Däremot menar han att det finns en problematisk inkonsekvens i bankernas resonemang kring räntejusteringar.

Enligt Thedéen borde bankerna, om de verkligen följer sitt eget resonemang om att följa marknadsräntor, även höja sparräntan för kunderna när utlåningsräntan justeras uppåt. Att så inte sker på ett konsekvent sätt är vad som väcker kritik från Riksbankens högsta chef.

”Jag är kritisk till detta eftersom jag tycker att retoriken är inkonsekvent,” förklarar Thedéen.

Situationen uppstår i en tid då svenska hushåll känner av det höga ränteläget. Riksbanken har under det senaste året genomfört flera räntehöjningar för att bekämpa inflationen, vilket påverkat bolåneräntorna kraftigt. För många bostadsägare har de månatliga boendekostnaderna stigit markant.

Bankernas agerande sker i en känslig ekonomisk kontext. Sverige upplever en avmattning i ekonomin samtidigt som inflationen har varit ett ihållande problem. Riksbanken har aktivt arbetat med att genom räntepolitiken få ner inflationen till målnivån på två procent, något som gradvis börjar ge resultat.

Men när bankerna snabbt höjer utlåningsräntorna i samband med Riksbankens styrräntehöjningar, men inte visar samma snabbhet i att justera upp sparräntorna, skapas enligt Thedéen ett förtroendeproblem. Riksbankschefen ser detta som något som kan undergräva allmänhetens tilltro till banksystemet.

”Ja, det är knappast något som stärker förtroendet,” konstaterar han i intervjun.

Kritiken kommer vid en tidpunkt då de svenska storbankerna redovisat rekordvinster, delvis tack vare det förändrade ränteläget. SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea har samtliga gynnats av de högre räntorna, något som väckt debatt om räntenetton och bankernas marginaler.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman har tidigare uppmanat kunder att byta bank om de är missnöjda med villkoren, men många konsumenter vittnar om att skillnaderna mellan bankernas erbjudanden är marginella när det gäller sparräntor.

Bankföreningen har vid tidigare tillfällen försvarat sina medlemmars agerande med hänvisning till att bankerna verkar på en konkurrensutsatt marknad där prisbildningen är komplex och påverkas av många faktorer utöver Riksbankens styrränta.

Thedéens uttalande kan ses som ett ovanligt tydligt ställningstagande från en riksbankschef i frågan om bankernas prissättning. Även om Riksbanken inte har direkt makt över de kommersiella bankernas räntesättning, har dess högsta företrädares ord stor tyngd i den finansiella debatten.

Många ekonomiska bedömare menar att transparens i räntesättningen är avgörande för att upprätthålla förtroendet för det finansiella systemet, särskilt i tider av ekonomisk osäkerhet. Kritiken från Riksbankschefen kan därför ses som en uppmaning till bankerna att vara mer konsekventa i sin kommunikation och prissättning gentemot kunderna.

Frågan om bankernas räntesättning kommer sannolikt att fortsätta vara aktuell under den närmaste tiden, särskilt om Riksbanken som väntat börjar sänka styrräntan senare under året.