Svenskarna skeptiska till effekten av sänkt matmoms

Majoriteten av svenskarna, hela 60 procent, har låga förväntningar på att den kommande sänkningen av matmomsen faktiskt kommer att slå igenom fullt ut i lägre matpriser. Detta framgår av en ny undersökning som analysföretaget Demoskop genomfört på uppdrag av SEB.

”Det ger mig ingen större anledning till oro, utan jag tycker det är en sund inställning att majoriteten inte tror att detta kommer att slå igenom fullt ut i matpriserna,” säger Américo Fernández, ekonomisk analytiker på SEB.

Undersökningen, som genomfördes mellan 25 februari och 18 mars 2026 med över 2 000 deltagare, visar också att nio av tio personer inte planerar att ändra sitt köpbeteende på grund av momssänkningen. Endast 5 procent uppger att de kommer att köpa mer livsmedel efter att momssänkningen införts.

Den kommande momssänkningen, som sänker momssatsen på mat från 12 till 6 procent, kommer att gälla från 1 april 2026 till och med 31 december 2027. Detta är en av regeringens åtgärder för att försöka minska hushållens ekonomiska påfrestningar i en tid av ekonomisk osäkerhet.

Fernández menar att svenskarnas något negativa syn på ekonomin och skepticism kring matpriserna kan förklaras av flera faktorer.

”Det är en kombination av saker. Världsläget är kaotiskt, och jag tror många tänker tillbaka på invasionen av Ukraina, hur vi såg matpriserna stiga på grund av förändringar i energipriserna,” förklarar han.

Denna historiska erfarenhet har skapat en viss misstro mot snabba prisförändringar i konsumentledet. De senaste årens volatila marknad för livsmedel har gjort många konsumenter mer skeptiska till hur prishöjningar och prissänkningar verkligen slår igenom.

”Det finns en allmän skepsis till att matjättarna de facto kommer att sänka priserna hela vägen. Sedan finns det andra saker som väger tyngre på folks plånböcker än mat,” tillägger Fernández.

Dagligvaruhandeln i Sverige domineras av ett fåtal stora aktörer som ICA, Coop, Axfood (med kedjorna Willys och Hemköp) samt Lidl och andra internationella konkurrenter. Branschen har ofta kritiserats för sina relativt höga marginaler jämfört med andra europeiska länder, vilket också kan bidra till konsumenternas skepticism.

Tidigare erfarenheter av momssänkningar i andra branscher har visat att hela effekten inte alltid når slutkonsumenten. Företagen kan välja att behålla en del av skillnaden för att öka sina marginaler, särskilt i en bransch som dagligvaruhandeln där konkurrensen är begränsad och marginalerna redan är pressade.

Trots att regeringen hoppas att momssänkningen ska ge hushållen mer pengar i plånboken, visar undersökningen att effekten kan bli mindre än förväntat om konsumenternas köpbeteende inte förändras. Detta är särskilt relevant i ett ekonomiskt klimat där andra kostnader som boende och energi fortsätter att vara höga.

Ekonomer har tidigare påpekat att riktade åtgärder mot låginkomsthushåll kan vara mer effektiva för att mildra ekonomiska svårigheter än generella momssänkningar, eftersom de senare tenderar att gynna de som handlar mest – ofta höginkomsttagare.

För detaljhandeln innebär momssänkningen också praktiska utmaningar med att omprogrammera kassasystem och göra om prismärkningar, vilket kan leda till övergångsproblem när förändringen träder i kraft den 1 april nästa år.

Undersökningen från Demoskop indikerar att svenskarna håller en pragmatisk inställning till den kommande förändringen – de hoppas på det bästa men förbereder sig på begränsade effekter i vardagsekonomin.