Trump kommer att höja globala tullar från 10 till 15 procent

Förra presidenten Donald Trump meddelade på onsdagen en betydande utvidgning av sina planer gällande importtullar om han återväljs till presidentämbetet. Trump avser att höja de nuvarande globala tullarna från 10 till 15 procent, en åtgärd som enligt ekonomiska experter kan få omfattande konsekvenser för den internationella handeln och den amerikanska ekonomin.

Under ett kampanjmöte i Pennsylvania klargjorde Trump sin avsikt att implementera den nya tullpolicyn redan första dagen av sin eventuella andra mandatperiod. ”Vi måste skydda amerikanska jobb och amerikanska företag”, sade Trump till den entusiastiska publiken. ”Dessa tullar kommer att säkerställa att utländska producenter inte längre kan utnyttja våra marknader på bekostnad av våra arbetare.”

Tillkännagivandet kommer i en tid då inflationstrycket i USA visar tecken på att lätta, vilket har väckt oro bland ekonomer om att nya tullar skulle kunna återuppväcka inflationsspiralen. Enligt en analys från Peterson Institute for International Economics skulle en generell tullhöjning på 15 procent kunna öka konsumentpriserna med uppskattningsvis 0,7 procentenheter under det första året.

Särskilt utsatta för de föreslagna tullhöjningarna är konsumentvaror och elektronik, vilket direkt skulle påverka amerikanska hushåll. Företag som Apple, som är starkt beroende av produktion i Kina, skulle sannolikt behöva justera sina prismodeller för att kompensera för de ökade importkostnaderna. Detta kan leda till prishöjningar på populära produkter som iPhone och iPad på den amerikanska marknaden.

De nya tullplanerna skulle även få kännbara konsekvenser för de globala leveranskedjorna. Stora detaljhandelskedjor som Walmart och Target, som förlitar sig på importerade varor för att hålla priserna nere, varnar för att kostnaderna oundvikligen skulle överföras till konsumenterna.

”En tullökning av denna magnitud skulle skapa betydande störningar i våra leveranskedjor och tvinga fram prisökningar som i slutändan drabbar amerikanska konsumenter”, säger Katherine Wilson, chefsekonom vid National Retail Federation, i en kommentar till Trumps tillkännagivande.

Internationella reaktioner har inte låtit vänta på sig. EU:s handelskommissionär har uttryckt djup oro och antytt att motåtgärder kan bli nödvändiga om USA inför de föreslagna tullarna. Kina, som redan befinner sig i en ansträngd handelsrelation med USA, har genom sin handelsminister varnat för att nya tullar skulle kunna leda till ytterligare eskalering av handelsspänningarna mellan världens två största ekonomier.

Särskilt utsatta för tullhöjningarna skulle vara länder som Mexiko och Kanada, USA:s närmaste handelspartners inom USMCA-avtalet, det omförhandlade NAFTA-avtalet. Trots att Trump tidigare hyllat detta avtal som en av sina största framgångar, skulle de nya tullarna i praktiken underminera många av fördelarna med överenskommelsen.

Ekonomer från olika politiska läger har kritiserat förslaget. ”Historien visar tydligt att handelskrig inte har några vinnare”, säger professor Maria Andersson vid Handelshögskolan i Stockholm. ”Högre tullar leder nästan alltid till motåtgärder, minskad handel och i slutändan högre priser och färre jobb, inte fler.”

Förespråkare för Trumps plan hävdar dock att tullarna är nödvändiga för att återbalansera handelsförhållandena och skydda amerikanska industrier från vad de beskriver som orättvis konkurrens. Stephen Miller, en tidigare Trump-rådgivare, försvarade förslaget och menade att det skulle ”återuppbygga Amerikas tillverkningssektor och återställa miljontals förlorade arbetstillfällen”.

I finansiella kretsar har tillkännagivandet orsakat viss oro. Dow Jones industriindex föll med över 200 punkter dagen efter Trumps uttalande, medan dollarn försvagades mot flera större valutor. Råvarumarknaden reagerade också, med särskilt stora rörelser för metaller som aluminium och stål, vilka skulle påverkas direkt av de ökade tullarna.

Medan den politiska debatten fortsätter, förbereder sig företag och handelspartners redan nu för möjligheten att dessa tullar kan bli verklighet efter presidentvalet 2024, vilket skapar ytterligare osäkerhet i en redan volatil global ekonomi.