Donald Trump har förklarat att avtalet med Iran inte längre är giltigt, enligt vad han själv uttryckte under det pågående NATO-toppmötet i Ankara. Utspelet kommer efter att spänningarna i Persiska viken eskalerat på nytt, med ömsesidiga militära attacker mellan USA och Iran som riskerar att destabilisera en redan bräcklig säkerhetssituation i regionen.

Enligt amerikanska uppgifter har USA genomfört attacker mot omkring 80 militära mål i Iran. Iran har svarat med motattacker mot ungefär samma antal amerikanska mål i Bahrain och Kuwait. Dessa attacker markerar en kraftig upptrappning av konflikten mellan de båda länderna och väcker oro för en bredare regional konflikt i Mellanöstern.

USA hävdar att de amerikanska attackerna var ett svar på iranska attacker mot handelsfartyg i Hormuzsundet. Detta strategiskt viktiga sund är en av världens mest kritiska sjöfartsleder, där cirka en femtedel av världens oljetransporter passerar. Varje störning i denna region har därför potential att påverka globala energimarknader och driva upp oljepriser internationellt.

Iran avvisar den amerikanska versionen och lägger istället skulden för eskalationen på Washington. I ett uttalande från det iranska utrikesdepartementet anklagar Teheran USA för att ha brutit mot det tidigare ingångna avtalet mellan länderna.

Trump använde kraftfulla och kontroversiella formuleringar när han talade om den iranska regimen under NATO-toppmötet. Han kallade iranierna för ”avskum” och ”sjuka människor” som han inte vill ha att göra med. Presidenten uttryckte djup misstro mot möjligheterna till framgångsrika förhandlingar.

”Så vitt jag är bekymrad är förhandlingar med dem bara slöseri med tid. De är lögnare”, sade Trump enligt uppgifter från toppmötet.

Trots den hårda retoriken stänger presidenten inte helt dörren för fortsatta diplomatiska kontakter. Trump uppgav att han planerar att diskutera situationen med sina förhandlare Steve Witkoff och Jared Kushner innan några slutgiltiga beslut fattas om den framtida strategin gentemot Iran.

Bakgrunden till den nuvarande krisen är det så kallade Memorandum of Understanding som Iran och USA undertecknade i juni. Enligt detta avtal skulle båda parter avhålla sig från attacker under en 60-dagarsperiod. Under denna tid skulle parterna förhandla om ett mer långsiktigt fredsavtal som kunde stabilisera relationerna mellan länderna.

Det senaste våldsutbrottet tyder på att detta avtal nu har kollapsat, vilket skapar stor osäkerhet kring framtiden för relationerna mellan USA och Iran. Regionen har under många år präglats av spänningar mellan de båda länderna, bland annat till följd av amerikanska sanktioner mot Iran och konflikter kring Irans kärntekniska program.

Situationen i Persiska viken och Hormuzsundet övervakas noga av internationella aktörer, särskilt länderna som är beroende av oljeutvinning och energitransporter från regionen. Eventuella längre störningar i sjöfarten genom sundet skulle kunna få allvarliga konsekvenser för den globala ekonomin.

NATO-toppmötet i Ankara, där Trump gjorde sina uttalanden, har delvis kommit att överskuggas av den eskalerande konflikten i Mellanöstern. Alliansens medlemsländer följer utvecklingen noga, då flera av dem har militär närvaro i regionen och strategiska intressen knutna till stabiliteten i Persiska viken.

Hur situationen utvecklas framöver beror till stor del på om diplomatiska kanaler kan återöppnas och om båda parter är villiga att dra sig tillbaka från den militära konfrontationen. För närvarande verkar dock utsikterna för en snabb lösning på krisen begränsade.