USA:s president Donald Trump har nu utfärdat ett nytt dekret som tar sikte på att begränsa automatiskt medborgarskap vid födsel, en rättighet som har varit fast förankrad i den amerikanska konstitutionen sedan 1860-talet. Det nya dekretet riktar sig specifikt mot barn som föds i USA av mödrar som tillfälligt befinner sig i landet enbart i syfte att föda sina barn på amerikansk mark.

Trump har myntat uttrycket ”medborgarskapsturism” för att beskriva detta fenomen, där gravida kvinnor reser till Förenta staterna i det explicita syftet att ge sina barn amerikanskt medborgarskap genom födsel. Presidentens administration menar att denna praxis utnyttjar den konstitutionella rättigheten på ett sätt som inte var avsett när den 14:e tillägget till konstitutionen antogs.

Det nya dekretet kommer efter att USA:s högsta domstol, Supreme Court, den 30 juni i år avvisade presidentens tidigare försök att upphäva rätten till automatiskt medborgarskap vid födsel. Denna rättighet har varit inskriven i den 14:e tillägget till den amerikanska konstitutionen sedan 1868 och har sedan dess utgjort en grundpelare i landets medborgarskapslagar.

Den 14:e tillägget till konstitutionen fastslår att alla personer som föds eller naturaliseras i USA, och som står under landets jurisdiktion, automatiskt blir amerikanska medborgare. Detta tillägg antogs ursprungligen i efterdyningarna av det amerikanska inbördeskriget för att säkerställa medborgarskap för tidigare slavar och deras ättlingar.

Trumpadministrationens fortsatta försök att inskränka medborgarskapsrättigheter har varit, och fortsätter att vara, en av de centrala pelarna i presidentens kampanj mot irregulär migration till USA. Frågan om invandring och gränskontroll har varit högprioriterad under Trumps presidentskap, med fokus på att minska antalet personer som kommer till eller stannar i landet utan tillstånd.

Försöken att begränsa rätten till medborgarskap har mött stort motstånd från civilrättsorganisationer, konstitutionella experter och immigrationsförespråkare. Kritiker menar att varje försök att förändra tolkningen av den 14:e tillägget genom presidentdekret eller administrativa beslut strider mot grundlagens tydliga formulering och kräver en konstitutionell ändring, vilket är en mycket krävande process.

Juridiska experter har tidigare påpekat att det för att ändra den 14:e tillägget krävs antingen ett nytt konstitutionellt tillägg som godkänns av två tredjedelar av både representanthuset och senaten, följt av ratificering av tre fjärdedelar av delstaterna, eller att en konstitutionell konvention sammankallas. Båda vägarna anses vara extremt svåra att genomföra i praktiken.

Frågan om medborgarskapsturism är dock inte helt utan grund. Det finns dokumenterade fall av företag, särskilt i länder som Kina och Ryssland, som har specialiserat sig på att arrangera födelseresor till USA för välbärgade gravida kvinnor. Dessa företag erbjuder paket som inkluderar visum, boende och vårdtjänster i syfte att säkra amerikanskt medborgarskap för de nyfödda barnen.

Det nya dekretet förväntas möta liknande juridiska utmaningar som det tidigare försöket. Flera delstater och civilrättsorganisationer har redan signalerat att de är beredda att utmana dekretet i domstol. Frågan kommer sannolikt återigen att hamna hos Supreme Court för ett slutgiltigt avgörande.

Debatten om medborgarskap vid födsel är del av en större diskussion om immigrationspolitik i USA som har intensifierats under de senaste åren. Frågan har skapat djupa politiska skiljelinjer mellan republikaner och demokrater, där synen på konstitutionella rättigheter, gränskontroll och den amerikanska identiteten står i centrum.

Hur det nya dekretet kommer att implementeras och vilka konkreta konsekvenser det får för personer som föds i USA framöver återstår att se, särskilt med tanke på de juridiska utmaningar som väntar.