I USA:s tidigare president Donald Trump meddelade på fredagen via plattformen Truth Social att tullar på bilar tillverkade inom EU kommer att höjas från 15 till 25 procent med start ”nästa vecka”. Enligt Trump beror detta på att EU ”inte följer överenskomna handelsavtal”, utan att närmare specificera vad detta innebär.

Hotelsen om ökade tullar är bara ett i raden av liknande utspel från Trump. Så sent som för ett par månader sedan riktade han liknande varningar mot Sydkorea. Dessa hot har dock ännu inte realiserats.

”Man vet aldrig med Donald Trump. Han säger en sak och sedan är det svårt att veta. Det kan vara en del av ytterligare en förhandling”, säger analytiker Engellau angående sannolikheten att hoten verkligen genomförs.

Trump skrev att tullarna skulle gälla samtliga bilexporter till den amerikanska marknaden. Undantag skulle göras för bilar som produceras i USA, något som de flesta europeiska tillverkare redan har anpassat sig till i viss mån. Volvo Cars har exempelvis sedan länge en fabrik i Charleston, South Carolina, där SUV-modellen EX90 tillverkas. Det finns även planer på att företagets XC60-modell ska börja produceras där.

Problemet är dock att den nuvarande produktionen i USA utgör en extremt liten del av den totala försäljningen på den amerikanska marknaden, påpekar Engellau:

”Beroende på konjunkturen säljer de runt 120 000–125 000 bilar i USA och volymerna som produceras i Charleston är ganska små, så för närvarande är de ganska exponerade för tullar.”

För Volvo Cars, som fokuserar på produktion av elfordon, är situationen på den amerikanska marknaden redan utmanande. Sedan subventionerna för köp av elbilar togs bort har Volvo Cars försäljning minskat. Under första kvartalet sjönk försäljningen med 32 procent, eller med 22 651 bilar.

”Volvo har blivit mer utsatt för konkurrens och det har varit en utmaning. Att lägga på ytterligare tullar skulle då vara ganska obehagligt”, säger Engellau.

Dessa tullhot kommer i en tid då den europeiska bilindustrin redan står inför stora utmaningar. Omställningen till eldrift, global komponentbrist och ökad konkurrens från kinesiska tillverkare pressar redan marginalerna för många europeiska biltillverkare.

För Sveriges del är Volvo Cars en viktig exportör och arbetsgivare. Ökade handelshinder mot USA, som är en av företagets viktigaste marknader, skulle kunna få betydande konsekvenser för såväl företaget som den svenska ekonomin.

Analytiker menar att detta är ett typiskt exempel på Trumps förhandlingstaktik – att använda hot om handelshinder som ett påtryckningsmedel för att uppnå andra fördelar i handelsrelationer. EU:s ledare har ännu inte kommenterat utspelet officiellt.

Tullhöjningar av denna magnitud skulle sannolikt leda till motåtgärder från EU:s sida, vilket i sin tur riskerar att utlösa ett fullskaligt handelskrig. Något liknande skedde under Trumps tidigare presidentperiod, då han införde tullar på europeiskt stål och aluminium, vilket ledde till att EU svarade med motåtgärder på amerikanska produkter.

För bilköpare i USA skulle höjda tullar sannolikt resultera i högre priser på europeiska bilar, något som i förlängningen kan påverka konsumenternas val och marknadens sammansättning. Amerikanska biltillverkare skulle potentiellt gynnas kortsiktigt, men långsiktigt kan störningar i de globala leverantörskedjorna skada även den inhemska industrin.

Huruvida detta hot kommer att verkställas eller om det främst är en förhandlingstaktik återstår att se, men oron inom den europeiska bilindustrin är påtaglig.