Tusentals protesterar mot Thaçis krigsbrottsdom i Kosovo.

Tusentals människor gick på fredagen ut i protest i Kosovo mot domen mot den tidigare presidenten Hashim Thaçi. De största demonstrationerna hölls i huvudstaden Pristina, men protester rapporterades även från flera andra städer. Många demonstranter viftade med albanska flaggor och bar plakat där tribunalen i Haag beskrevs som politiskt styrd.

Protesterna organiserades av före detta medlemmar av Kosovos befrielsearmé, UÇK, och av organisationer som nära förknippas med landets frihetskamp. Talare från scenen beskrev domen som ett angrepp på det kosovanska motståndet mot serbiskt styre. Flera krävde att Thaçi och de andra dömda skulle friges. Polisen uppgav att demonstrationerna i huvudsak förflöt lugnt.

Thaçi var en av de centrala ledarna för UÇK under Kosovokriget 1998–99. Efter kriget gjorde han politisk karriär och blev så småningom både premiärminister och president. År 2020 avgick han från presidentposten sedan åtal väckts mot honom. Den särskilda domstolen i Haag, som formellt är en del av Kosovos rättsväsende men bemannas av internationella domare och åklagare, har funnit honom skyldig till krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

Bakgrunden är de övergrepp som UÇK-medlemmar ska ha begått under och efter konflikten. Enligt åklagarsidan drabbade brotten bland annat etniska serber, romer och personer som misstänktes för samarbete med den serbiska sidan. Domstolen har talat om mord, tortyr, olagliga frihetsberövanden, förföljelse och påtvingade försvinnanden. Gärningarna beskrivs som en systematisk kampanj mot civila, utförd inom ramen för UÇK:s väpnade kamp.

Specialdomstolen i Haag inrättades efter internationella påtryckningar och med stöd av EU. Den placerades i Nederländerna bland annat för att skydda vittnen och garantera en oberoende process. Domen mot Thaçi är en av de mest uppmärksammade rättsprocesserna mot en före detta statschef från konflikterna på Balkan.

Reaktionerna på domen visar hur djupa motsättningarna fortfarande är. Många kosovoalbaner ser UÇK som den rörelse som gjorde Kosovos självständighet möjlig. För dem upplevs domen som ett ifrågasättande av hela befrielsekampen. I Serbien däremot välkomnades domen. Serbiska företrädare har länge beskrivit UÇK som en terroristorganisation och ansett att omvärlden blundat för de brott som begicks av dess medlemmar.

Kosovo utropade sig som självständigt 2008, men Serbien har aldrig erkänt landet. Relationen mellan Pristina och Belgrad är fortfarande spänd, och frågor om krigsbrott väcker starka känslor på båda sidor. Internationella aktörer, framför allt EU och USA, har uppmanat alla parter att respektera domstolens arbete och låta rättsprocessen fortgå.

Thaçi har hela tiden nekat till brott. Hans försvar har meddelat att domen kommer att överklagas, och juridiska experter räknar med att det kan ta flera år innan ett slutgiltigt avgörande finns. Fram till dess väntas de dömda sitta kvar i häkte i Haag.

Fredagens protester visar att kriget och dess följder fortfarande är mycket närvarande i Kosovo. Det handlar inte bara om juridik, utan också om identitet, historiebeskrivning och nationellt självmedvetande. Medan domstolen talar om brott mot civila, talar demonstranterna om en rättmätig kamp för frihet. Den spänningen kommer sannolikt att prägla Kosovo under en lång tid framöver.