USA:s president Donald Trump kommer endast att godkänna en överenskommelse med Iran om avtalet uppfyller samtliga av hans villkor, meddelade en tjänsteman vid Vita huset till nyhetsbyrån AFP. Beskedet kommer efter att Trump avslutat ett möte med sina närmaste rådgivare.

Enligt den icke namngivna tjänstemannen är presidenten tydlig i sin ståndpunkt. Trump kommer endast att acceptera ett avtal som är fördelaktigt för USA och som tillgodoser alla de krav som han ställt upp. Den centrala punkten i Trumps förhandlingsposition är att Iran aldrig får tillgång till kärnvapen.

Uttalandet från Vita huset signalerar en fortsatt hård linje från den amerikanska administrationen gentemot Teheran. Frågan om Irans kärnvapenprogram har länge varit en av de mest komplexa säkerhetspolitiska frågorna i Mellanöstern och har skapat spänningar mellan USA och Iran i decennier.

Bakgrunden till den nuvarande situationen kan spåras till 2015 års kärnvapenöverenskommelse, formellt känd som Joint Comprehensive Plan of Action (JCPOA). Avtalet förhandlades fram under president Barack Obamas administration och innebar att Iran skulle begränsa sitt kärnvapenprogram i utbyte mot att ekonomiska sanktioner hävdes. Förutom USA och Iran var även Kina, Ryssland, Frankrike, Storbritannien, Tyskland och EU inblandade i förhandlingarna.

Under sin första presidentperiod drog Trump 2018 USA ur kärnvapenöverenskommelsen med Iran. Han kritiserade kraftfullt avtalet och menade att det var otillräckligt för att förhindra Iran från att utveckla kärnvapen på längre sikt. Beslutet möttes av kritik från de europeiska länderna som var parter i avtalet, men fick stöd från Israel och flera arabstater i regionen.

Efter att USA lämnat avtalet införde Trump-administrationen en politik som kallades ”maximum pressure” – maximal press – mot Iran. Detta innebar omfattande ekonomiska sanktioner som drabbade den iranska ekonomin hårt, särskilt landets oljeindustri som är central för den iranska ekonomin. Sanktionerna riktades mot Irans förmåga att exportera olja och gjorde det svårare för landet att genomföra internationella finansiella transaktioner.

Som svar på de amerikanska sanktionerna och USA:s utträde ur kärnvapenöverenskommelsen har Iran successivt ökat sin urananrikning och tagit steg som strider mot begränsningarna i det ursprungliga avtalet. Detta har ökat spänningarna i regionen och väckt oro hos internationella observatörer och Internationella atomenergiorganet (IAEA).

Det senaste uttalandet från Vita huset indikerar att Trump inte är beredd att kompromissa när det gäller frågan om Irans kärnvapenprogram. Vad exakt alla presidentens villkor innebär har dock inte kommunicerats i detalj offentligt, vilket gör det svårt att bedöma vad som skulle krävas för att ett nytt avtal ska kunna nås.

Frågan om Iran har betydande geopolitiska implikationer för hela Mellanöstern. Flera av USA:s allierade i regionen, särskilt Israel och Saudiarabien, har uttryckt stark oro för Irans kärnvapenambitioner och dess inflytande i regionen. Ett eventuellt amerikanskt-iranskt avtal skulle därför påverka maktbalansen i hela området.

Samtidigt har de europeiska länderna och andra internationella aktörer argumenterat för vikten av diplomatiska lösningar och att återuppliva kärnvapenöverenskommelsen som ett sätt att förhindra kärnvapenspridning i regionen. EU har kontinuerligt försökt att upprätthålla dialogen med både USA och Iran för att hitta en väg framåt.

Huruvida förhandlingar mellan USA och Iran kommer att leda till ett nytt avtal återstår att se. Trumps tydliga ståndpunkt om att Iran aldrig får tillgång till kärnvapen och kravet på att alla hans villkor måste uppfyllas tyder på att vägen till en överenskommelse kan bli lång och komplicerad.