Riksdagens utjämningssystem för röstning har kollapsat och kommer sannolikt inte att fungera fram till nästa val. Det innebär att samtliga 349 riksdagsledamöter nu måste närvara vid alla omröstningar, vilket skapar praktiska utmaningar för parlamentet.

Det tidigare systemet byggde på att politiker från varje block kunde räknas ut mot varandra för att upprätthålla majoritetsförhållandena i kammaren. Detta möjliggjorde frånvaro vid exempelvis sjukdom eller tjänsteresor utan att påverka maktbalansen. Men i april kastade Sverigedemokraterna in två utjämnade ledamöter för att vinna en omröstning, vilket ledde till att hela systemet föll samman.

Sedan dess har tonen varit hård i den offentliga debatten. Men bakom kulisserna har Moderaterna och Socialdemokraterna, som representanter för sina respektive block, varit i samtal för att försöka lösa situationen och återupprätta ett fungerande system.

Moderaterna tog fram ett förslag till överenskommelse som Socialdemokraterna initialt såg positivt på. Enligt källor med insyn i förhandlingarna rörde det sig om en mindre justering av det tidigare systemet. Det fanns därmed hopp om att en lösning skulle kunna nås.

Förslaget innebar att varje sida skulle få tio utjämningsplatser. Ansvaret för att fördela dessa skulle ha legat på Moderaterna respektive Socialdemokraterna. En viktig detalj var att de så kallade vildeledamöterna, alltså ledamöter som inte tillhör något parti, inte skulle inkluderas i systemet. Om någon bröt mot överenskommelsen skulle sanktionen ha varit att arbeta för att ta om den aktuella omröstningen.

Moderaterna ville att överenskommelsen skulle börja gälla från måndagens omröstning, då riksdagen planerade att rösta om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för allvarliga brott. För Tidöpartierna fanns det en risk att en handfull liberaler skulle rösta emot förslaget. Med det gamla systemet hade dessa kunnat räknas ut och därmed slippa delta i omröstningen.

Men oppositionen hade möjlighet att begära utjämningsförbud, vilket innebär att alla ledamöter måste närvara. Detta skulle ha skapat betydande svårigheter för Tidöpartierna att få igenom sitt förslag. Enligt källor bekräftar att alla partier på oppositionens sida kom överens om att det skulle vara utjämningsförbud för måndagens omröstning.

Moderaterna menar att detta var ett sent påhitt som saboterade hela överenskommelsen. En källa inom Tidöpartierna uppger att de var redo att skriva under, men att motparten kom med nya krav i sista minuten. Enligt källan kunde Socialdemokraterna inte underteckna överenskommelsen eftersom Vänsterpartiet krävde ett utjämningsförbud för måndagens omröstning. Moderatkällan noterar att Socialdemokraterna nu säger att hela oppositionen står bakom kravet.

Efter att överenskommelsen föll igenom finns det inga fler möten planerade mellan de två sidorna. Detta innebär att utjämningssystemet troligen kommer att vara ur funktion åtminstone fram till nästa val. Situationen kan få långtgående konsekvenser för riksdagens arbete under lång tid framöver.

En källa inom Tidöpartierna bedömer att det parti som hamnar i opposition efter nästa val inte kommer att vara lika benäget att nå en överenskommelse. Bedömningen är att det kanske inte kommer att finnas något utjämningsavtal under hela nästa mandatperiod, utan möjligen endast under halva perioden.

Kollapsen av utjämningssystemet innebär praktiska svårigheter för riksdagsarbetet. Alla 349 ledamöter måste nu närvara vid omröstningar, vilket kan bli problematiskt vid sjukdom, tjänsteresor eller andra legitima frånvaroskäl. Detta riskerar att påverka både effektiviteten i riksdagens arbete och ledamöternas möjlighet att kombinera sitt uppdrag med andra nödvändiga aktiviteter.

Situationen illustrerar den ansträngda politiska situationen i riksdagen, där förtroendet mellan blocken är lågt och där taktiska manövrer prioriteras framför långsiktiga lösningar. Frågan om utjämningssystemet har därmed utvecklats från en teknisk parlamentarisk fråga till en symbol för den blockpolitiska konfrontationen i svensk politik.