USA:s utrikesminister Marco Rubio har beslutat att klassificera två av Brasiliens mest inflytelserika kriminella organisationer som terrororganisationer, ett drag som väcker stark kritik från den brasilianska regeringen och som riskerar att komplicera relationerna mellan de båda länderna.

De två grupperna som nu stämplas som terrororganisationer är Comando Vermelho (CV) och Primeiro Comando da Capital (PCC). Rubio beskriver dem som ”två av de mest våldsamma kriminella organisationerna i Brasilien” och framhåller att deras inflytande sträcker sig långt utanför landets gränser.

”Deras inflytande och illegala nätverk sträcker sig långt bortom Brasiliens gränser, över hela vår region och in i vårt land”, konstaterar Rubio i ett uttalande. Beslutet innebär att organisationerna nu officiellt betraktas som terrorgrupper enligt amerikansk lag, vilket medför omfattande rättsliga konsekvenser.

Comando Vermelho, som grundades på 1970-talet i brasilianska fängelser, har vuxit till att bli en av landets mäktigaste kriminella sammanslutningar. Organisationen kontrollerar stora delar av narkotikahandeln i Rio de Janeiro och har expanderat sin verksamhet till flera grannländer. Gruppen är känd för sin brutala våldsamhet och sina omfattande nätverk för smuggling av både narkotika och vapen.

Primeiro Comando da Capital bildades i São Paulo-regionen på 1990-talet och har sedan dess etablerat sig som en dominerande kraft inom den organiserade brottsligheten i Brasilien. PCC kontrollerar stora delar av kokainhandeln från Sydamerika till Europa och har byggt upp sofistikerade logistiknätverk som sträcker sig över hela kontinenten.

Det amerikanska beslutet att klassificera organisationerna som terrorgrupper innebär långtgående juridiska och ekonomiska konsekvenser. Amerikansk lag förbjuder medborgare och företag att göra affärer med eller ge stöd till listade terrororganisationer. Alla tillgångar kopplade till grupperna som finns inom amerikansk jurisdiktion kan frysas, och individer som associeras med organisationerna riskerar att nekas inresa till USA.

Brasilianska presidenten Luiz Inácio Lula da Silva har varit tydlig med sin kritik mot det amerikanska initiativet. Den brasilianska regeringen har uttryckt oro för att klassificeringen kan undergräva landets egen suveränitet och förmåga att hantera de kriminella nätverken på sitt eget sätt. Lula da Silva har tidigare betonat att Brasilien själv har kapacitet och strategi för att bekämpa organiserad brottslighet inom landets gränser.

Beslutet kommer vid en tid då relationerna mellan USA och Brasilien redan är ansträngda på flera områden, inte minst gällande handelspolitik och klimatfrågor. Många bedömare ser det amerikanska steget som ett exempel på extraterritoriell maktutövning som riskerar att skada det diplomatiska samarbetet mellan länderna.

Båda organisationerna har under de senaste decennierna expanderat sina verksamheter betydligt och etablerat sig i flera latinamerikanska länder. Deras nätverk sträcker sig från produktionsländerna för kokain i Anderna, genom transitländer i Centralamerika, och slutligen till konsumentmarknader i USA och Europa. Grupperna har också varit inblandade i korruption på hög nivå och har infiltrerat delar av statliga institutioner i flera länder.

Den brasilianska regeringens oro handlar delvis om att terrorstämpeln kan leda till att USA tar sig större rätt att agera inom brasilianskt territorium, exempelvis genom utökad underrättelseverksamhet eller påtryckningar för gemensamma operationer som brasilianska myndigheter inte fullt ut kontrollerar.

Hur det amerikanska beslutet kommer att påverka det praktiska samarbetet mellan ländernas brottsbekämpande myndigheter återstår att se. Frågan är också om andra länder kommer att följa USA:s exempel och införa liknande klassificeringar av de brasilianska kriminella nätverken.