Vänsterpartiet och Sveriges Kommuner och Regioner driver på för att statsbidragen till kommuner och regioner ska räknas upp årligen i takt med löne- och prisökningar. Förslaget kommer i en tid då många kommuner kämpar med pressade ekonomier och ökande kostnader för välfärdstjänster.

Enligt Vänsterpartiets beräkningar hade en automatisk uppräkning av statsbidragen kunnat ge landets kommuner flera miljarder kronor mer under innevarande år. Detta skulle ha gett kommunerna bättre förutsättningar att möta de växande utmaningarna inom allt från äldreomsorg till skola och socialtjänst.

I dagsläget sker inte någon automatisk justering av statsbidragen baserat på den faktiska kostnadsökningen som kommuner och regioner möter. Detta innebär att när lönerna stiger för personal inom kommunal verksamhet, eller när inflationen driver upp kostnaderna för varor och tjänster, så följer inte statsbidragen med i samma takt. Resultatet blir att kommunernas köpkraft urholkas över tid.

Socialdemokraterna står också bakom kravet på årliga uppräkningar av statsbidragen. Detta visar att frågan har stöd över blockgränsen och inte enbart är en vänsterpolitisk fråga. Även Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, som är kommunernas och regionernas egen organisation och arbetsgivarföreträdare, driver samma linje.

SKR har länge påpekat att kommunsektorns ekonomi är ansträngd och att kostnadsutvecklingen inte matchar de statliga bidragen. Organisationen representerar alla Sveriges 290 kommuner och 21 regioner, vilket ger deras ståndpunkt betydande tyngd i debatten.

Vänsterpartiet går dock längre än kravet på årliga uppräkningar. Partiet föreslår att en särskild kommission tillsätts efter nästa val för att göra en grundlig översyn av kommunernas och regionernas ekonomiska förutsättningar och behov. Tanken är att kommissionen ska ha en bred representation från olika delar av samhället.

I den föreslagna kommissionen skulle representanter från kommuner och regioner ingå, tillsammans med företrädare för fackliga organisationer och arbetsgivare. Även forskare och andra experter med kunskap om kommunal ekonomi och välfärd skulle delta i arbetet. Denna breda sammansättning syftar till att säkerställa att analysen blir heltäckande och tar hänsyn till alla relevanta perspektiv.

Kommissionens uppdrag skulle vara att kartlägga och analysera de strukturella förutsättningarna för kommunal och regional verksamhet. En central fråga är hur demografiska förändringar påverkar kostnaderna. Exempelvis leder en ökande andel äldre i befolkningen till högre kostnader för äldreomsorg och sjukvård. Kommissionen skulle undersöka sådana trender och beräkna vad det faktiskt kostar att möta dessa behov på ett tillfredsställande sätt.

Det slutliga målet med kommissionens arbete är att ta fram ett robust underlag som regeringen kan använda för att utforma en kommunproposition. En sådan proposition skulle kunna innehålla långsiktiga reformer för hur kommunsektorn finansieras och vilka åtaganden staten ska ha gentemot kommuner och regioner.

Frågan om kommunernas ekonomi har blivit alltmer akut under senare år. Många kommuner har tvingats göra besparingar inom kärnverksamheter som skola, vård och omsorg. Personal har sagts upp och verksamheter har lagts ned. Samtidigt ökar behoven i takt med att befolkningen åldras och att sociala problem som psykisk ohälsa och utanförskap växer.

Den demografiska utvecklingen är särskilt utmanande för många mindre kommuner och glesbygdskommuner, där andelen äldre invånare är högre än riksgenomsnittet. Dessa kommuner får mindre skatteintäkter per invånare samtidigt som kostnaderna för vård och omsorg är höga. Även storstadskommuner möter stora utmaningar, inte minst kopplat till segregation och integration.

Genom att koppla statsbidragen till den faktiska kostnadsutvecklingen och genom att tillsätta en kommission för långsiktig analys, hoppas förslagsställarna kunna skapa mer stabila och förutsägbara villkor för svensk kommunal verksamhet.