Under covid-19-pandemin sköt efterfrågan på glass i höjden över hela världen. Många människor sökte tröst och belöning i form av något gott under en tid präglad av osäkerhet och restriktioner. Det fenomenet har fått långtgående konsekvenser för glassindustrin som nu brottas med kraftigt höjda priser.

Jacob Posada, som är analytiker på analysföretaget Ibis World, förklarar för Bloomberg att många ville unna sig något gott som en belöning under pandemin. Den ökade efterfrågan sammanföll dock med omfattande störningar i globala leveranskedjor, vilket skapade en perfekt storm för prisutvecklingen.

Kostnaderna för grundläggande ingredienser har stigit dramatiskt de senaste åren. Mjölkprodukter, som utgör basen i de flesta glassorter, har blivit 20 procent dyrare mellan 2020 och 2025. Ännu mer anmärkningsvärd är prisökningen på ägg, som har skjutit i höjden med över 600 procent under samma period. Dessa råvaror är fundamentala för glassproduktion, vilket gör att prisstegringarna direkt påverkar slutpriset för konsumenterna.

I USA har priset på glass som säljs vid glassförsäljningsställen ökat med hela 35 procent sedan 2019. Det är en kraftig ökning som märks tydligt i konsumenternas plånböcker, särskilt under sommarmånaderna när försäljningen är som högst.

David Ortega, som är livsmedelsekonom vid Michigan State University, menar att det inte bara är ingredienskostnader som driver prisutvecklingen. Psykologiska faktorer och efterfrågan spelar också en betydande roll i prissättningen. Han exemplifierar med att även om man kanske planerar en dyr semester till Florida, så är en glass för 7 dollar något man fortfarande är villig att unna sig som en liten lyxig upplevelse.

Under de senaste månaderna har branschen drabbats hårt av stigande energipriser, vilket ytterligare förvärrat situationen. Glassproduktion och distribution är extremt energikrävande processer. Produkten måste transporteras i kylda lastbilar, lagras i frysar och helst säljas i butiker med luftkonditionering för att bibehålla kvaliteten.

Den ökade efterfrågan på datacenter har drivit upp elkostnaderna i USA, vilket påverkar hela kylkedjan. Samtidigt har konflikten med Iran bidragit till att bensin- och dieselpriserna stigit kraftigt, skriver Bloomberg. Dessa kostnader slår direkt mot glassföretagens marginaler.

Chad Townsend, som är medgrundare av den amerikanska glasskedjan Millie’s Homemade, beskriver situationen som mycket chockerande. Mindre glassföretag och lokala producenter har särskilt svårt att hantera de ökade kostnaderna samtidigt som de försöker behålla sina kunder.

I Sverige har glasspriserna följt en liknande utveckling som i USA. Enligt Statistiska centralbyråns index har priset på glass ökat med 27 procent under perioden maj 2019 till maj 2026. Det är en betydande ökning som påverkar svenska konsumenters köpkraft.

Om man istället räknar fram till mars månad, innan den tillfälliga sänkningen av livsmedelsmomsen trädde i kraft, hade priset på glass ökat lika mycket som i USA – med hela 35 procent. Detta visar att problematiken är global och inte begränsad till den amerikanska marknaden.

SCB:s index som mäter prisutvecklingen täcker de vanligaste glassprodukterna i svenska livsmedelsbutiker. Indexet baseras på cirka 1 500 observationer per månad och inkluderar glasspinnar, multipack och glassförpackningar från olika varumärken. Det ger en bred bild av prisutvecklingen för de produkter som svenska konsumenter köper mest.

Det är värt att notera att SCB:s index inte inkluderar glass som säljs vid kiosker, restauranger eller andra försäljningsställen utanför livsmedelsbutiker. Priserna på dessa platser kan vara ännu högre på grund av ytterligare påslag och driftskostnader.

Den samlade bilden visar att glassindustrin genomgår en period av betydande prispress från flera håll samtidigt, från råvarupriser och energikostnader till logistikutmaningar och föränderligt konsumentbeteende.