Vrak av amerikanska kustbevakningsfartyget Tampa, sjunket 1918, hittat utanför Storbritanniens kust

Den amerikanska kustbevakningens fartyg Tampa har hittats på havets botten utanför Englands sydvästkust, drygt ett sekel efter att det sänktes under första världskriget. Vraket upptäcktes cirka 80 kilometer från kuststaden Newquay, på ett djup överstigande 90 meter.

Fyndet markerar slutet på en lång sökprocess efter ett av de mest tragiska kapitlen i amerikanska flottans historia. Tampa sjönk i Bristolkanalen efter att ha träffats av en torped från en tysk ubåt i september 1918, bara två månader innan krigets slut. Det dramatiska förloppet var brutalt – fartyget sjönk på mindre än tre minuter och samtliga 131 personer ombord omkom.

Händelsen representerar den enskilt största förlusten av människoliv för den amerikanska flottan under hela första världskriget, något som länge har kastat en skugga över kustbevakningens historia.

”När Tampa sjönk med hela sin besättning 1918 lämnades vi med en bestående sorg. Att nu hitta vraket förenar oss med deras uppoffring och påminner oss om att lojalitet består,” sade Kevin Lunday från den amerikanska kustbevakningen i ett officiellt uttalande.

Upptäckten har stor historisk betydelse för både USA och Storbritannien. Under första världskriget spelade den amerikanska kustbevakningen en viktig roll för att skydda konvojer med förnödenheter som transporterades över Atlanten, vitala för de allierades krigsinsats. Tampa hade eskorterat en sådan konvoj och var på väg till Wales när katastrofen inträffade.

Marinarkeologer har länge sökt efter vraket, men det krävdes modern sonarteknologi och undervattensrobotik för att slutligen lokalisera det. Experter menar att vrakets relativt goda skick, trots mer än hundra år på havsbotten, kan tillskrivas det kalla och djupa vattnet i Bristolkanalen som har bromsat nedbrytningsprocessen.

Besättningen på Tampa var anmärkningsvärt mångfaldig för sin tid. Förutom amerikaner inkluderade den britter, skandinaver och personal med rötter från flera andra europeiska länder. Även ett antal personer från Västindien ingick i besättningen, vilket speglar flottans internationella karaktär redan under denna period.

Historiker framhåller att Tampas förlisning fick konsekvenser för hur den amerikanska flottan senare kom att utforma sina eskortprocedurer och säkerhetsprotokoll. Tragedin ledde till förbättrade system för ubåtsdetektering och kommunikation mellan fartyg i konvoj.

Storbritannien och USA planerar nu en gemensam minnesceremoni vid platsen. Representanter från båda ländernas flottor kommer att delta för att hedra de som föll. Ceremonin blir särskilt betydelsefull eftersom många av de omkomna aldrig fick en formell begravning.

För anhöriga till de som omkom representerar upptäckten en form av avslut. Ättlingar till besättningsmän har under årtionden bevarat berättelser och minnen, men har saknat en konkret plats att förknippa med sina förfäders öde.

Den brittiska regeringen har signalerat att området kring vraket kommer att klassificeras som en skyddad gravplats enligt internationell sjörätt, vilket förhindrar plundring och oauktoriserade dykningar. Experter från marina museer i både USA och Storbritannien kommer att få tillgång till platsen för dokumentation och forskning.

”Fyndet av Tampa är inte bara viktigt för de militära arkiven, utan representerar ett levande minnesmärke över de uppoffringar som gjordes för freden i Europa,” kommenterar en talesperson från det brittiska försvarsministeriet.

Med upptäckten av Tampa sluts en cirkel i den transatlantiska historien, och ett länge försvunnet kapitel i första världskrigets marina historia kan äntligen berättas med större precision och värdighet.