Världshälsoorganisationen WHO varnar för att extrema värmeböljor utgör ett växande hot mot folkhälsan i Europa. Enligt organisationen har över 200 000 människor dött av värmeböljor i regionen under den senaste tjugoårsperioden, dödsfall som i de allra flesta fall hade kunnat förhindras.

Hans Kluge, WHO:s direktör för Europa, understryker allvaret i situationen. Han konstaterar att klimatförändringarnas konsekvenser utgör ett tydligt och överhängande hot mot befolkningen, där extrem värme är det mest omedelbara och dödliga uttrycket för dessa förändringar. Majoriteten av de uppskattade 200 000 dödsfallen beskrivs som ”helt förebyggbara” av organisationen.

De värsta konsekvenserna av extremvärme drabbar särskilt utsatta grupper i samhället. Äldre personer och barn löper störst risk, liksom personer som lever med hjärtsjukdomar, njurproblem och andra kroniska hälsotillstånd. Extremvärme kan orsaka uttorkning och värmeslag, samtidigt som den förvärrar redan existerande medicinska tillstånd hos sårbara patienter.

I slutet av maj i år drabbades stora delar av Västeuropa av en omfattande värmebölja som återigen satte fokus på problemets akuta natur. Spanien, som historiskt har varit ett av de länder i Europa som drabbats hårdast av extremvärme, rapporterade oroande siffror. Spanska myndigheter meddelade förra veckan att landet under maj månad i år registrerat det högsta antalet värmerelaterade dödsfall för denna månad sedan 2015, då man började föra systematisk statistik över fenomenet.

Värmeböljor har blivit allt vanligare och mer intensiva i Europa de senaste decennierna, en trend som klimatforskare kopplar direkt till den globala uppvärmningen. Historiskt sett har värmeböljor i Europa främst förknippats med sommarmånaderna juli och augusti, men nu rapporteras allt oftare extremvärme även under vår- och försommarmånader, vilket förra månadens händelser i Spanien illustrerar.

Hälsosystemen i Europa står inför växande utmaningar när det gäller att hantera konsekvenserna av extremvärme. Sjukhus och akutmottagningar upplever toppar i antalet patienter under värmeböljor, särskilt bland äldre personer som ofta får sina befintliga sjukdomar förvärrade av den höga temperaturen. Detta sätter redan ansträngda hälsosystem under ytterligare press.

WHO har tidigare uppmanat europeiska länder att implementera omfattande handlingsplaner för att skydda befolkningen mot extremvärme. Sådana planer kan inkludera tidig varning för väderförhållanden, etablering av kylrum i städer, kampanjer för att öka medvetenheten om risker, samt särskilda åtgärder för att skydda utsatta grupper.

Klimatexperter pekar på att situationen sannolikt kommer att förvärras i framtiden om inte kraftfulla åtgärder vidtas för att begränsa den globala uppvärmningen. Prognoser visar att både frekvensen och intensiteten av värmeböljor i Europa kommer att öka under de kommande decennierna, vilket innebär att antalet människor som riskerar att drabbas av värmeböljornas hälsoeffekter kommer att växa.

Den senaste tidens händelser understryker behovet av både kortsiktiga åtgärder för att skydda befolkningen under värmeböljor och långsiktiga strategier för att minska utsläppen av växthusgaser. Medan anpassningsåtgärder är nödvändiga för att hantera de klimatförändringar som redan sker, framhåller experter att endast genom att ta itu med de grundläggande orsakerna till klimatförändringarna kan den långsiktiga trenden vändas.