USA:s militär har genomfört ännu en attack mot ett fartyg i östra Stilla havet, enligt uppgifter från Southern Command som publicerades på plattformen X. Detta är den andra attacken på mindre än en vecka, efter att en liknande operation ägde rum i fredags i samma geografiska område.

Händelserna markerar en fortsättning på en kontroversiell kampanj som har pågått sedan september förra året. Enligt tillgängliga uppgifter har nu över 200 personer dödats i amerikanska militära operationer som riktar sig mot misstänkta narkotikasmugglare i Karibien och östra Stilla havet.

Southern Command, det amerikanska militära kommandot som ansvarar för operationer i Central- och Sydamerika samt Karibien, bekräftade attacken via sociala medier men lämnade begränsad information om detaljerna kring händelsen. Kommandot har historiskt haft i uppdrag att bekämpa narkotikahandel i regionen som en del av USA:s bredare strategi mot organiserad brottslighet.

De geografiska områdena där operationerna äger rum – Karibien och östra Stilla havet – är kända som viktiga transitvägar för narkotikasmuggling från Syd- och Centralamerika till USA. Dessa vattenvägar har länge använts av kriminella nätverk för att transportera stora mängder kokain och andra illegala substanser norrut mot den lukrativa amerikanska marknaden.

Trots den höga dödssiffran och den intensiva kampanjen har dock amerikanska myndigheter inte offentliggjort något bevis som styrker påståendena om att de drabbade fartygen faktiskt var involverade i narkotikasmuggling. Avsaknaden av transparens och dokumentation har väckt frågor om operationernas legitimitet och om hur målen för attackerna identifieras och verifieras.

Det ökande antalet dödsoffer reser också frågor om proportionalitet och rättsstatliga principer i USA:s militära insatser mot presumtiv narkotikahandel. Att över 200 människor har dödats på mindre än ett år utan att någon tydlig bevisning presenterats för allmänheten eller internationella granskare är anmärkningsvärt ur ett folkrättsligt perspektiv.

Southern Command bildades under det kalla kriget och har traditionellt haft en viktig roll i USA:s militära närvaro i Latinamerika. Under de senaste decennierna har kommandots fokus alltmer skiftat från konventionella militära hot till bekämpning av narkotikahandel, organiserad brottslighet och i viss mån migration.

Den amerikanska ”war on drugs” har pågått i decennier med varierande resultat. Medan vissa insatser har lett till stora beslag och gripanden av högt uppsatta kartellmedlemmar, har kritiker länge påpekat att strategin inte har lyckats minska tillgången på droger i USA eller brutit de kriminella nätverkens makt i producentländerna.

Användningen av militära medel mot civila fartyg på internationellt vatten väcker också juridiska frågor. Internationell sjörätt reglerar strängt under vilka omständigheter en nations militär får ingripa mot fartyg under annan stats flagg eller statslösa fartyg. Normalt krävs tydliga bevis och ofta samarbete med de berörda ländernas myndigheter.

Avsaknaden av offentligt tillgänglig dokumentation gör det svårt att bedöma om de amerikanska operationerna följer etablerade internationella normer och regler. Det är oklart om USA har sökt eller erhållit tillstånd från de länder vars vatten operationerna genomförs i, eller om man agerar unilateralt baserat på egen underrättelseinformation.

Frågan om accountability och övervakning av dessa militära operationer blir alltmer pressande i takt med att dödssiffran stiger. Utan transparent redovisning av bevismaterial, rättslig grund och operationella procedurer riskerar insatserna att undergräva förtroendet för USA:s militära insatser i regionen och skapa spänningar med länder i Central- och Sydamerika.