Zelenskyj om vapenvila: Ukraina kommer att svara på samma sätt

I den eskalerande konflikten mellan Ukraina och Ryssland har nya spänningar uppstått kring årets firande av segerdagen. President Volodymyr Zelenskyj meddelade under onsdagen att Ukraina planerar motåtgärder efter vad han beskriver som fortsatta ryska attacker trots utlysta vapenvilor.

”Ryssland har endast svarat med nya attacker och anfall. Under hela dagen, nästan varje timme, har rapporter om attacker kommit in från olika regioner i Ukraina,” sade Zelenskyj i ett videouttalande som spreds via officiella kanaler.

Den ukrainska presidenten varnade även att Ukraina kommer att agera på liknande sätt. ”Beroende på situationen under natten och imorgon kommer vi också att besluta om våra fullt berättigade svar,” fortsatte han med tydlig beslutsamhet.

Situationen har uppstått i samband med de traditionella firandet av segerdagen den 9 maj, en högtid som firas i Ryssland till minne av Sovjetunionens seger över Nazityskland under andra världskriget. I år, liksom under tidigare krigsår, hade Ryssland ensidigt utlyst vapenvila för segerdagen och dagen innan – en högtid som vanligtvis markeras med stora militärparader på Röda torget i Moskva.

Som svar på det ryska tillkännagivandet deklarerade Zelenskyj sin egen 24-timmars vapenvila, vilken skulle börja gälla från midnatt på onsdagen. Detta steg var ett ovanligt diplomatiskt drag från ukrainskt håll sedan konflikten eskalerade till fullskaligt krig i februari 2022.

Experter på internationella relationer påpekar att dessa utlysta vapenvilor ofta har en stark symbolisk betydelse men sällan respekteras fullt ut i praktiken. Vapenvilorna kan också användas strategiskt av båda parter för att omgruppera styrkor eller vinna internationell sympati.

Under krigets gång har liknande tillfälliga vapenvilor utlysts vid flera tillfällen, bland annat i samband med högtider som jul och påsk, men de har konsekvent brutits med ömsesidiga anklagelser från båda sidor.

Segerdagen den 9 maj har under Vladimir Putins tid vid makten fått en allt större betydelse i den ryska nationella identiteten och används ofta i statlig propaganda för att knyta samman dagens Ryssland med Sovjetunionens historiska seger under andra världskriget. Sedan kriget i Ukraina inleddes har symboliken kring segerdagen och ”kampen mot fascism” även använts för att rättfärdiga den så kallade ”militära specialoperationen” i Ukraina.

För Ukrainas del handlar konflikten om nationens överlevnad och rätten till självbestämmande. Sedan invasionen har landet fått omfattande militärt och ekonomiskt stöd från västerländska nationer, även om den långsiktiga uthålligheten i detta stöd ibland ifrågasätts.

Den senaste utvecklingen kommer i ett skede då båda sidor förbereder sig för sommarens strider. Militäranalytiker pekar på att vårens tjällossning nu är över, vilket öppnar för ökad mobilitet på slagfältet. Ukraina väntar fortfarande på utlovade vapenleveranser från väst, medan Ryssland fortsätter att förstärka sina positioner längs frontlinjen.

Det internationella samfundet, inklusive FN och flera världsledare, har upprepade gånger uppmanat till varaktig vapenvila och fredsförhandlingar, men förutsättningarna för seriösa samtal verkar för närvarande vara begränsade.

Medan invånarna i Moskva förbereder sig för morgondagens militärparad fortsätter civilbefolkningen i Ukrainas utsatta områden att leva under ständigt hot om nya attacker. Många ukrainare har uttryckt skepsis mot de utlysta vapenvilorna, som de menar sällan leder till verklig säkerhet för civilbefolkningen.