Zelenskyj utesluter val under kriget – skulle splittra Ukraina

Natten mellan fredag och lördag genomförde Ryssland en av de mest omfattande drönarattackerna mot Ukraina sedan invasionsstarten. Enligt ukrainska flygvapnet avfyrades totalt 145 drönare, varav 62 sköts ner av luftvärnssystem. Dessutom rapporterades att 67 drönare sannolikt missade sina mål på grund av elektronisk krigföring. Attacken riktade sig mot flera regioner, däribland Sumy, Poltava, Dnipropetrovsk, Zaporizjzja, Chmelnytskyj, Tjerkasy och Kirovohrad.

Trots det intensiva anfallet rapporterade myndigheterna inga dödsoffer, men materiella skador uppstod på civil infrastruktur. I Poltava skadades en kraftledning, vilket orsakade strömavbrott för ett antal hushåll. I Tjerkasy-regionen skadades en industriell byggnad och i Sumy skadades bostadshus. Räddningstjänsten arbetade under natten med att släcka bränder och säkra områden.

Samtidigt som drönarattackerna pågick mötte president Volodymyr Zelenskyj journalister från bland annat den franska nyhetsbyrån AFP. Mötet ägde rum i en ovanligt öppen form, där presidenten under lång tid svarade på frågor om kriget, diplomatin och Ukrainas framtid. Enligt presidenten har fredssamtal med Ryssland diskuterats vid flera tillfällen, men han betonade att inga konkreta framsteg gjorts. Han framhöll att Ryssland fortsätter att investera i krigföring och att landet inte visat några tecken på att vara redo för en verklig dialog.

#### Kommentarer om val väcker frågor

Under presskonferensen kommenterade Zelenskyj även frågan om att hålla presidentval i Ukraina under krigstid. Uttalandet var kort men tydligt: ”Om vi vill förstöra vårt land under kriget, då ska vi göra det.” Med detta avsåg han att ett val i nuläget skulle vara ogenomförbart och skadligt för landets stabilitet.

Ukrainska lagen förbjuder val under krigslag, men frågan har ändå diskuterats flitigt, särskilt efter att USA:s president Donald Trump tidigare kallat Zelenskyj för en ”diktator utan val”. Uttalanden som dessa har skapat en diplomatisk spricka mellan Kyiv och Washington, samtidigt som europeiska ledare uppmanat till återhållsamhet. Zelenskyjs mandatperiod löpte formellt ut i maj 2024, men enligt ukrainsk lag förlängs mandatet automatiskt under krigstillstånd.

Experter menar att ett val under pågående krig skulle vara praktiskt omöjligt. Miljontals ukrainare befinner sig utomlands som flyktingar, soldater vid fronten kan inte delta, och de ockuperade territorierna skulle inte kunna organisera röstning. Samtidigt skulle ett val kunna utnyttjas av Ryssland för att legitimera påståenden om att Ukraina inte är en fungerande demokrati.

#### Kriget präglar den politiska verkligheten

Sedan invasionen inleddes har Ukraina levt under kontinuerliga undantagstillstånd. Presidenten har upprepat att säkerheten går före allt annat och att varje politiskt beslut måste vägas mot landets överlevnad. Hans uttalande om valet ska därför tolkas som en markering mot både inhemsk kritik och internationella påtryckningar.

Samtidigt fortsätter kriget att eskalera. De upprepade drönarattackerna mot civil infrastruktur har blivit en del av Rysslands strategi för att bryta befolkningens motståndsvilja. Ukrainas luftvärn, som initialt var beroende av äldre sovjetiska system, har successivt förstärkts med västerländska vapen, men kapaciteten räcker inte alltid till för att skydda hela landet.

Trots de svåra omständigheterna visar opinionsmätningar att en majoritet av ukrainarna fortfarande stödjer presidenten och hans linje att inte ge efter för ryska krav. Kriget har också fördjupat den nationella sammanhållningen. Många ser nu på valfrågan som sekundär i förhållande till de omedelbara hoten mot landets existens.

Internationellt fortsätter stödet till Ukraina, även om det blivit mer fragmenterat. Europa har lovat fortsatt hjälp, men frågan om hur länge stödet kan upprätthållas är fortfarande öppen. Enligt flera bedömare kommer det kommande året att bli avgörande, både på slagfältet och i den diplomatiska arenan.