Buschs hot mot Danmark: ”På väg att bli ond”

I EU-kommissionens föreslagna nätpaket från december finns en kontroversiell punkt som väcker stark svensk kritik. Enligt förslaget ska EU få rätt att använda 25 procent av de så kallade flaskhalsavgifterna – medel som medlemsländerna får in när prisskillnader uppstår mellan olika elområden.

För Sveriges del handlar det om potentiellt mångmiljardbelopp som riskerar att gå förlorade, något som fått regeringen att inta en ovanligt skarp position inför måndagens ministermöte i Bryssel.

Energiminister Ebba Busch framförde ett tydligt budskap till sina europeiska kollegor:

”Jag hoppas att kaffet är starkt, för jag är här med ett uppdrag. På svenska har vi ett uttryck som heter ’duktig flicka’. Men den duktiga flickan är på väg att bli ond,” förklarade Busch under mötet.

Den svenska frustrationen grundar sig i uppfattningen att landet gjort betydligt mer än många andra EU-medlemmar när det gäller att följa gemensamma energiregler, bistå grannar med elexport och satsa på fossilfri produktion. Sverige anser sig nu orättvist behandlat genom förslaget.

”Vad sänder det här för signaler? Det är helt oacceptabelt att länder som gått före nu ska straffas,” fortsatte Busch.

I det svenska energisystemet har flaskhalsintäkterna spelat en avgörande roll för finansieringen av nätutbyggnad och underhåll av elinfrastruktur. Under de senaste årens energikris har dessa intäkter ökat markant på grund av större prisskillnader mellan landets elområden. Att en fjärdedel av dessa medel skulle omfördelas till EU-nivå uppfattas från svenskt håll som ett ingrepp i den nationella energipolitiken.

Som motåtgärd öppnar Sverige nu för drastiska åtgärder. Busch varnade uttryckligen för att Sverige kan komma att stoppa nya gränsöverskridande elledningar och möjligen inte förlänga tillstånden för redan existerande förbindelser.

Särskilt Danmark riskerar att drabbas av sådana åtgärder, något som knappast är slumpmässigt. EU:s energikommissionär Dan Jørgensen är själv dansk, en omständighet som Busch indirekt pekade på.

”Vi har varit tydliga med våra grannländer att vi har inget intresse av att straffa dem. Men vår uppgift måste vara att se till Sverige först,” förklarade Busch för svenska journalister på väg in till mötet.

Konflikten speglar en vidare europeisk spänning mellan nationella energiintressen och EU-kommissionens ambitioner att skapa en mer integrerad europeisk energimarknad. Flaskhalsintäkterna har ökat kraftigt i flera länder med omfattande elproduktion, som Sverige, och kommissionen ser dessa resurser som en möjlig finansieringskälla för gemensamma energiprojekt.

Jørgensen svarade försiktigt på den svenska kritiken och signalerade öppenhet för diskussion, men försvarade samtidigt det långsiktiga perspektivet i kommissionens förslag:

”Jag förstår naturligtvis att vissa länder har särskilda utmaningar och jag är väldigt villig att diskutera det. I slutändan måste vi enas och hitta kompromisser,” sade Jørgensen.

Han drog en historisk parallell till forna tiders ”krigarkungar” som planerade för framtiden genom att plantera skog för krigsfartyg som skulle byggas hundra år senare:

”Vi måste ta några svåra beslut nu, även om vi vet att de inte kommer att fungera redan i morgon. Men om vi inte gör det kommer vi ha samma utmaningar om tio år som vi har i dag,” förklarade den danske kommissionären.

Konfrontationen illustrerar en växande tendens inom EU där medlemsländer med stark egen energiproduktion ställer sig allt mer kritiska till vad de uppfattar som omfördelning av resurser. För Sveriges del handlar det inte bara om ekonomiska värden utan också om principiella ställningstaganden kring nationellt självbestämmande i energifrågor.

Utgången av diskussionen kan få långtgående konsekvenser för den nordiska energisamarbetet, där Sverige historiskt spelat en central roll som nettoexportör av el, särskilt till grannländerna Finland, Danmark och Baltikum.