DN Debatt. ”Inte längre politiker som styr dagordningen – Tiktok tar över”

De svenska partiledarna har på kort tid etablerat sig på Tiktok, men en ny studie visar att det råder en påtaglig obalans mellan vad politikerna väljer att kommunicera och vad som faktiskt engagerar väljarna i flödet. Forskningen, som går under namnet ”Politik i flödet”, har under sex månader analyserat partiledarnas kommunikation på plattformen och jämfört den med publikens reaktioner i form av gillamarkeringar, kommentarer och delningar.

Resultaten pekar på ett tydligt glapp. Medan invandring, migration, klimat och energitrygghet dominerar partiledarnas inlägg, är det andra frågor som väcker störst engagemang bland användarna. Jämställdhet framstår som det narrativ som genererar högst genomsnittligt engagemang per inlägg, trots att det ges relativt lite utrymme i den politiska kommunikationen. Även vård och omsorg visar sig ha en stark förmåga att engagera publiken, långt utöver den uppmärksamhet frågorna får i partiledarnas egna kanaler.

Det innebär att tre olika bilder av valrörelsen formas beroende på vad man mäter. Politikernas egna prioriteringar, det samlade engagemanget för olika frågor och det genomsnittliga intresset per inlägg ger tre skilda bilder av vad som är viktigt. Det säger något väsentligt om hur villkoren för politisk kommunikation har förändrats i en tid där sociala medier spelar en allt större roll.

Makten över synligheten har förskjutits. I ett traditionellt redaktionellt mediesystem finns det identifierbara aktörer – nyhetschefer och redaktioner – som fattar beslut om vilka frågor som ska lyftas fram. De kan kritiseras för sina val, och politiker kan hållas ansvariga för sina prioriteringar. I det algoritmiska flödet på Tiktok är urvalet betydligt mer svårgenomträngligt. Det innehåll en användare möter är resultatet av ett komplext samspel mellan vad politiska aktörer publicerar, vad användare klickar på, delar och kommenterar, samt hur plattformens system organiserar informationen.

Det skapar ett dilemma för partierna. Å ena sidan behöver de kommunicera de frågor de politiskt vill driva fram. Å andra sidan får de omedelbar återkoppling på vad som faktiskt fungerar i plattformsmiljön, vilket skapar starka incitament att anpassa sig efter vad som belönas med synlighet. Om partiledarna börjar välja inte bara hur de kommunicerar utan också vad de kommunicerar utifrån vad som genererar engagemang, uppstår en grundläggande demokratisk fråga om vem som egentligen sätter dagordningen.

Forskarna bakom studien betonar att engagemang inte är detsamma som politisk påverkan. Mätningarna avser kommunikativt genomslag, inte förändrade åsikter eller röster. Men uppmärksamhet är ändå en förutsättning för politisk kommunikation. Ett budskap som inte blir synligt kan varken diskuteras, ifrågasättas eller övertyga. Engagemang blir därmed en del av kampen om politisk synlighet, även om det inte avgör vem som vinner valet.

Valrörelsen utspelar sig förstås inte enbart på Tiktok. Politiska budskap rör sig mellan tv, tidningar, radio, poddar och olika sociala medier. Det som får fäste i ett flöde kan bli en nyhet, ett debattämne eller ett politiskt utspel på en annan arena. Just därför spelar det roll vad som får genomslag på plattformarna.

Slutsatsen blir att vi inte längre kan förstå valrörelsens dagordning genom att enbart studera vad politikerna väljer att tala om. Vi behöver också undersöka vad som blir synligt, vad som cirkulerar och vad människor faktiskt engagerar sig i. Partiledarna kan fortfarande välja vilka politiska berättelser de vill föra fram – men de har inte längre samma makt över vilka berättelser som kommer att höras högst.