Efter Somalia – Syrien kan bli nästa land när regeringen styr om biståndet

Sveriges regering har enligt uppgifter från Sveriges Radio ingått en hemlig överenskommelse med Somalia i december 2023. Överenskommelsen innebär att Sverige omfördelat 100 miljoner kronor till projekt som uppges stå nära den somaliska premiärministern Hamza Abdi Barre. I gengäld har Somalia lovat att ta emot medborgare som tvångsutvisats från Sverige.

Biståndsminister Benjamin Dousa (M) bekräftar att en överenskommelse existerar men förnekar att pengarna har gått direkt till den somaliska regimen. Han beskriver istället processen som en dialog mellan länderna.

”De här pengarna har inte gått till premiärministern. De har inte gått till någon politiker. De har inte gått till statsbudgeten,” säger Dousa och förklarar att svenska regeringen, Sida och ambassaden för en kontinuerlig dialog med mottagarlandet om var medlen bäst behövs.

Uppgörelsen saknar enligt Dousa ett formellt skriftligt avtal, något som har väckt kritik från oppositionen. När han tillfrågades om avsaknaden av dokumentation svarade biståndsministern: ”Det är inget formellt avtal, utan en överenskommelse om att vi ska samarbeta.”

Biståndsministern ser denna typ av uppgörelse som en framgångsrik modell och antyder att liknande arrangemang kan bli aktuella med andra länder. ”Syrien ligger närmast till hands. Där hoppas vi få på plats ett fungerande återvändande. Vi har jobbat på det här sättet även i Irak och i Libanon,” säger han.

Frågan om hur man bör hantera länder som är ovilliga att ta emot sina medborgare hanteras olika i Norden. Finland valde exempelvis en annan strategi när landet inte kom överens med Somalia om återvändande. Den finska regeringen stoppade då biståndsprojekt värda cirka 8-9 miljoner euro årligen, vilket motsvarar närmare 100 miljoner svenska kronor. När Dousa tillfrågades om inte detta vore ett bättre alternativ, svarade han: ”Nej, nu har vi fått i gång ett återvändande. Vi tycker att det här har varit ett framgångsrikt exempel.”

Överenskommelsen har väckt stark kritik från oppositionen. Morgan Johansson, utrikespolitisk talesperson för Socialdemokraterna, anser att avsaknaden av ett formellt avtal är ytterst problematisk. ”Då är ju detta ännu värre. För i sådana fall finns inget beslutsunderlag för att betala ut 100 miljoner kronor. Det här måste verkligen utredas i botten,” säger han.

Som ett resultat av kontroversen beslutade riksdagens utrikesutskott på torsdagen att kalla in biståndsminister Benjamin Dousa och Sidas generaldirektör Jakob Granit för utfrågning om hanteringen av biståndsmedlen till Somalia.

Regeringen har varit förtegen om hur många somalier som faktiskt har återvänt sedan överenskommelsen slöts. Enligt Sveriges Radio har 28 personer tvångsutvisats under 2024.

Somalia, med sina cirka 19 miljoner invånare, befinner sig i en extremt utsatt position vad gäller korruption. I Transparency Internationals senaste korruptionsindex placeras landet på plats 179 av 180 utvärderade nationer. Endast Sydsudan bedöms ha värre korruptionsproblem. Landet har sedan 2022 styrts av premiärminister Hamza Abdi Barre.

Kritiker menar att överenskommelsen väcker frågor om transparens i svensk biståndspolitik och huruvida bistånd används som ett påtryckningsmedel i migrationsfrågor. Förespråkare för regeringens linje argumenterar å andra sidan att detta är ett effektivt sätt att hantera återvändandefrågan, som länge varit en utmaning i svensk migrationspolitik.

Utfrågningen i utrikesutskottet förväntas belysa detaljer kring hur beslutet fattades, vilka kontrollmekanismer som finns för att säkerställa att pengarna används korrekt, samt om liknande överenskommelser kan förväntas med andra länder framöver.