Elisabeth Svantesson: Återhämtningen är här på allvar

Med drygt två veckor kvar till valet samlades regeringen på torsdagen traditionsenligt på statsministerns sommarresidens Harpsund i Sörmland. Dagen dominerades av finansminister Elisabeth Svantesson, som använde mötet för att presentera regeringens syn på det ekonomiska läget och utrymmet för framtida reformer.

– Det ljusnar i svensk ekonomi. Nu kan vi säga att återhämtningen på allvar är här, sade Svantesson.

Enligt finansministern uppgår reformutrymmet de kommande fyra åren till 50 miljarder kronor. Det kan jämföras med den senaste budgeten, där regeringen hade ett rekordstort reformutrymme på drygt 80 miljarder kronor. Därefter har flera tillfälliga åtgärder genomförts som har belastat statskassan med mångmiljardbelopp.

Att utrymmet nu är betydligt mindre förklaras bland annat av de omfattande satsningarna på försvaret. Regeringen har tidigare varit tydlig med att nya satsningar måste finansieras, eftersom stora delar av statsbudgeten redan är intecknade under kommande år.

Svantesson försvarade regeringens tidigare utgiftsbeslut. Hon menade att de tillfälliga satsningarna var nödvändiga för att få igång ekonomin efter en period av hög inflation, stigande räntor och svag tillväxt.

– Definitivt. Mycket av det var tillfälliga satsningar för att få igång ekonomin och nu lyfter svensk ekonomi, sade hon.

Trots finansministerns positiva besked har tillväxten varit svagare än väntat. Regeringens prognoser har flera gånger justerats ned. För ett år sedan bedömdes tillväxten bli 3,1 procent 2026. Den nya prognosen landar på 2,5 procent. Svantesson pekade på omvärldsläget som en förklaring.

– Det är inte bara Sverige och finansdepartementet som har fått göra om sina prognoser efter Donald Trumps ryckiga och ibland galna politik. Att vi ändå klarar oss så här bra beror på att vi gör de här satsningarna, sade hon.

Moderaterna har under valrörelsen lanserat en rad vallöften med fokus på hushållens ekonomi, framför allt för barnfamiljer. Partiet vill sänka skatter och avskaffa avgiften för förskolan. Sammanlagt summerar Moderaternas hittills presenterade vallöften till 78 miljarder kronor, en summa som överstiger det reformutrymme finansministern nu räknar med.

På frågan hur partiet kan utlova så stora satsningar när pengarna är slut svarade Svantesson att alla reformer måste finansieras.

– Vi har lagt fram finansieringsförslag och är det enda partiet som har gjort det, sade hon.

Oppositionen riktade skarp kritik mot regeringens ekonomiska politik. Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg menade att den nya prognosen visar att regeringen har misslyckats.

– Deras slöserikultur har skickat notan vidare till framtida generationer. Nu är pengarna slut, samtidigt som Tidöpartierna planerar stora skattesänkningar. Det kommer att leda till omfattande nedskärningar i skolan, vården och äldreomsorgen. Sverige har inte råd med mer slöseri, kommenterade Damberg.

Även Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson Martin Ådahl var kritisk. Han beskrev regeringens politik som kortsiktig och menade att framtida regeringar blir tvungna att betala för nuvarande satsningar.

– Nu är det uppenbart att nästa regering åker på notan för Tidös sms-lån. Det är en sockerdopad ekonomi inför valet med en allvarlig baksmälla bakom hörnet eftersom man inte prioriterat det långsiktiga med varken jobben, tillväxten eller klimatet, kommenterade Ådahl.

Harpsundsmötet brukar ses som startskottet för den politiska slutspurten inför valdagen. I år handlar mycket om statsfinanserna: hur mycket pengar som finns att fördela, vad de ska gå till och vem som bär ansvaret för de beslut som fattats under mandatperioden.

Finansministerns besked om ett reformutrymme på 50 miljarder kronor innebär att nästa regering får betydligt mindre svängrum än den nuvarande har haft. Samtidigt kvarstår stora utgiftsbehov, inte minst inom försvaret, välfärden och klimatomställningen. De politiska skiljelinjerna inför valet är därmed tydliga: regeringen vill framhålla att ekonomin är på väg åt rätt håll, medan oppositionen varnar för att väljarna har fått löften som inte går att finansiera utan omfattande nedskärningar.

Den ekonomiska återhämtningen är ännu skör. Hushållens köpkraft har pressats under flera år av hög inflation och höga räntor, och arbetsmarknaden har försvagats. Att tillväxtprognoserna har sänkts även för kommande år visar att osäkerheten är stor, både i Sverige och internationellt.

Valet avgörs inte bara av ideologiska skillnader utan också av vem väljarna uppfattar som mest trovärdig i frågan om Sveriges ekonomi. Med 50 miljarder kronor i reformutrymme och vallöften som är betydligt dyrare blir finansieringsfrågan central under de sista två veckorna av valrörelsen.