Gabriel Zetterström: De var färre än tidigare – men Salemmarschens återuppståndelse är ingen liten sak

Under lördagskvällen återvände ett omdiskuterat fenomen till Salem efter femton års frånvaro. När mörkret lade sig över Rönninge torg och den lokala julmarknaden började avvecklas, tog ett fackeltåg med omkring 200 personer form på parkeringen. Den nazistiska manifestationen, känd som Salemmarschen, var tillbaka – trots att den mördade Daniel Wretströms mor uttryckligen bett om att hennes sons minne ska lämnas ifred.

Salemmarschen inleddes med tre kvinnor som bar kransar framför en banderoll med texten ”Vi glömmer aldrig! Vi förlåter aldrig!” följt av Daniel Wretströms namn. Wretström var en ung man med kopplingar till högerextrema miljöer som misshandlades till döds i december 2000, och hans död har sedan dess använts som samlande symbol för nazistiska grupper.

Manifestationen genomfördes under stor mediebevakning, med såväl svenska som internationella medier på plats, däribland Al Jazeera. Ett omfattande polispådrag övervakade marschen, som rörde sig från torget mot pendeltågsstationen till ljudet av en monoton trumrytm – den enda ljudkuliss som hördes under själva tåget.

Christer Mattsson från Segerstedtinstitutet påpekade i en kommentar till DN att en påfallande stor del av deltagarna var unga: ”Min uppskattning är att omkring 80 procent var 25 år eller yngre.” Denna generationsväxling inom den högerextrema miljön är anmärkningsvärd och visar på rörelsens fortsatta förmåga att rekrytera nya anhängare.

Under marschen framkom tydliga kopplingar till andra högerextrema grupper som varit aktiva på senare tid. En av ledarfigurerna från Aktivklubb – en gruppering som nyligen genomförde en marsch genom centrala Stockholm – presenterade talarna vid mordplatsen. Bland talarna fanns såväl en ledare från terroristklassade Nordiska motståndsrörelsen (NMR) som yngre aktivister.

Salemmarschen nådde sin höjdpunkt under 00-talet, då den samlade upp till 2 000 deltagare och blev en samlingsplats för olika delar av den högerextrema rörelsen. Att manifestationen nu återupptas just år 2023, efter femton års uppehåll, betraktas som symboliskt betydelsefullt för rörelsen trots det relativt låga deltagarantalet.

Återkomsten sker i en tid då högerextrema grupper visar ökad aktivitet i det offentliga rummet. Helgen innan Salemmarschen genomfördes både en marsch i Stockholm arrangerad av Aktivklubb och ett fackeltåg till minne av Karl XII organiserat av Alternativ för Sverige.

Dagens nazistiska rörelse uppvisar delvis nya rekryteringsmönster. Sociala medier har blivit en viktig kanal för att nå unga från mer välbärgade miljöer. Ett exempel på denna utveckling är den 23-åring, son till en svensk näringslivsprofil, som nyligen dömdes i Luxemburg för att ha planerat terrorbrott mot Eurovision Song Contest.

Vid mordplatsen höll flera talare anföranden med en retorik som blandade medeltida referenser med modern huliganjargong. Talen innehöll explicita hot mot meningsmotståndare och uppmaningar till att ”ta tillbaka landet”. Dessa uttalanden möttes av jubel från åskådarna.

Samtidigt som Salemmarschen genomfördes pågick en julmarknad på Rönninge torg som en motkraft – en tradition som etablerades under marschens sista år på 2010-talet. Spänningen mellan dessa två evenemang symboliserar den polarisering som präglar dagens samhällsdebatt.

Salemmarschen 2023 aktualiserar frågan om hur högerextrema idéer har normaliserats i det politiska samtalet. Paralleller dras till Sverigedemokraternas utveckling från sina rötter i Bevara Sverige Svenskt till att idag vara Sveriges näst största parti med betydande inflytande över regeringspolitiken.

Årets Salemmarsch visar att trots ett relativt begränsat deltagande fortsätter nazistiska grupper att mobilisera och rekrytera nya anhängare, vilket understryker behovet av fortsatt vaksamhet och motarbete mot antidemokratiska krafter i samhället.