Meta förbjuder Valmyndighetens annonser: ”Demokratiproblem”

Facebook och Instagram blockerar Valmyndighetens informationskampanj inför valet 2026. Techjätten Meta, som äger båda plattformarna, har meddelat att de inte kommer att tillåta myndighetens planerade annonser om det kommande valet.

Beslutet motiveras med hänvisning till EU:s nya regelverk kring politisk reklam, något som väcker stark oro hos Valmyndigheten.

– Vi anser att det är ett allvarligt demokratiproblem, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten till Bonnier News.

Enligt Valmyndigheten drabbar förbudet inte bara deras egna informationskampanjer utan påverkar även politiska partier och organisationer som använder sociala medier för att nå ut med valinformation och politiska budskap.

Metas beslut kommer i en tid då sociala medier spelar en allt viktigare roll i politisk kommunikation. Plattformar som Facebook och Instagram har under det senaste decenniet blivit centrala kanaler för att nå väljare, särskilt yngre målgrupper som traditionella medier har svårt att engagera.

EU:s nya regelverk för politisk reklam, som Meta hänvisar till, syftar till att öka transparensen kring politisk annonsering online och motverka desinformation. Förordningen innehåller krav på tydlig märkning av politiska annonser samt omfattande rapportering om annonsernas finansiering och räckvidd.

Experter på digitala medier och demokratifrågor pekar på att situationen illustrerar den komplexa balansgången mellan att reglera sociala medier och säkerställa öppen demokratisk kommunikation. Samtidigt som EU:s regler ska skydda valprocesser från manipulation, kan de uppenbarligen även begränsa legitima demokratiska aktörers möjligheter att informera medborgare.

För Valmyndigheten innebär blockeringen att en väsentlig kanal för att nå ut med neutral och saklig information om valprocessen försvinner. Myndigheten har tidigare använt sociala medier för att informera om rösträtt, vallokaler, förtidsröstning och andra praktiska detaljer kring valdeltagande.

– Det här tvingar oss att tänka om helt när det gäller vår kommunikationsstrategi, fortsätter Nyqvist. Vi måste nu hitta alternativa sätt att nå väljarna, särskilt förstagångsväljare som ofta är mest aktiva på just dessa plattformar.

Medieanalytiker pekar på att Metas beslut kan få betydande konsekvenser för det demokratiska samtalet i Sverige. Medan etablerade politiska partier med större resurser kan anpassa sig och hitta alternativa kommunikationsvägar, kan mindre organisationer och nya politiska rörelser få det svårare att nå ut.

Sveriges grannländer står inför liknande utmaningar. I Finland och Danmark pågår diskussioner med sociala medieplattformar om hur valmyndigheter ska kunna sprida information utan att bryta mot EU:s nya regelverk. Norge, som inte är EU-medlem men ofta följer unionens regleringar, följer utvecklingen noga.

Digitaliseringsminister i regeringen har kontaktat Meta för att diskutera situationen, och enligt uppgifter pågår förhandlingar för att hitta en lösning som både respekterar EU:s regelverk och möjliggör för Valmyndigheten att fullgöra sitt uppdrag.

Experter på EU-rätt menar att problemet delvis beror på hur Meta tolkar de nya reglerna. Vissa hävdar att informationskampanjer från oberoende statliga myndigheter borde kunna undantas, eftersom de inte syftar till att påverka röstning i någon politisk riktning utan endast informerar om valprocessen.

Valmyndigheten undersöker nu alternativa digitala kanaler för att kompensera för bortfallet. Bland annat diskuteras ökad närvaro på TikTok, YouTube och svenska medieplattformar, samt utökade samarbeten med public service-bolagen SVT och Sveriges Radio.

Situationen väcker även frågor om maktbalansen mellan nationalstater och globala techföretag. Att ett privat företag som Meta kan begränsa en statlig myndighets möjligheter att kommunicera med medborgarna illustrerar hur den digitala infrastrukturen för demokratiskt deltagande i allt högre grad kontrolleras av privata aktörer med egna intressen och tolkningar av regelverk.