Regeringen vill kunna använda AI för att hitta brottslingar

Regeringen tar nu ett betydande steg framåt i kampen mot den grova brottsligheten genom att presentera ett lagförslag som öppnar för användning av AI-baserad övervakning inom polisens arbete. Det kontroversiella förslaget, som fokuserar på ansiktsigenkänningsteknik i realtid, beskrivs som ett kraftfullt verktyg i polisens arsenal mot organiserad brottslighet.

Civilminister Erik Slottner (KD) framhåller teknikens potential att revolutionera polisarbetet: ”Genom att använda ansiktsigenkänning i realtid kan vi få tag på grova brottslingar mycket snabbare än vi annars kan,” säger han i ett uttalande.

Förslaget kommer i en tid då Sverige brottas med en våg av gängkriminalitet som präglat samhällsdebatten under flera år. Särskilt i storstadsområdena har skjutningar och sprängningar blivit ett växande problem, vilket har ökat kraven på effektivare verktyg för brottsbekämpning.

Ansiktsigenkänningstekniken skulle enligt förslaget ge polisen möjlighet att automatiskt identifiera misstänkta personer i övervakningskamerors bildmaterial genom att jämföra ansikten mot databaser med kända brottslingar. Detta skulle dramatiskt kunna förkorta tiden det tar att lokalisera eftersökta personer.

Lagförslaget väcker dock frågor om avvägningen mellan säkerhet och personlig integritet. Integritetsskyddsmyndigheten har tidigare uttryckt oro över användningen av biometriska övervakningssystem i offentliga miljöer. Flera civilrättsorganisationer har även varnat för risken att tekniken kan leda till ökad diskriminering och felaktiga identifieringar.

”Vi är medvetna om de etiska aspekterna och behovet av tydliga regleringar,” säger Slottner. ”Lagförslaget innehåller därför strikta begränsningar för när och hur tekniken får användas, med fokus på särskilt allvarlig brottslighet.”

Enligt uppgifter kommer användningen att begränsas till specifika situationer och kräva särskilda tillstånd, liknande dagens regler för hemlig avlyssning. Förslaget innehåller även krav på regelbunden utvärdering och tillsyn.

Sverige är inte ensamt om att överväga denna typ av teknologi. Flera europeiska länder, inklusive Storbritannien och Frankrike, har redan implementerat liknande system i begränsad omfattning. EU arbetar samtidigt med en omfattande AI-lagstiftning som kommer att påverka hur medlemsländerna kan använda dessa teknologier.

Polismyndigheten har välkomnat förslaget och beskriver det som ett efterlängtat verktyg. ”I en tid då kriminella nätverk blir alltmer sofistikerade måste även polisens metoder utvecklas,” säger en talesperson för myndigheten. ”AI-baserad övervakning kan ge oss möjlighet att agera proaktivt snarare än reaktivt.”

Tekniken har visat lovande resultat i testmiljöer. I pilotprojekt har system för ansiktsigenkänning kunnat identifiera personer med hög precision även under utmanande förhållanden som dålig belysning eller när individer försöker dölja sina ansikten.

Oppositionen har gett blandade reaktioner på förslaget. Medan vissa partier stödjer initiativet har andra uttryckt oro över bristande integritetsskydd och risken för ett övervakningssamhälle. ”Vi måste vara ytterst försiktiga så att vi inte offrar grundläggande friheter i jakten på ökad säkerhet,” säger en riksdagsledamot från oppositionen.

Regeringen planerar att lägga fram den formella propositionen under våren, med förhoppning om att lagändringarna ska kunna träda i kraft redan nästa år. Innan dess ska förslaget skickas på remiss till berörda myndigheter och organisationer.

Erik Slottner betonar att detta bara är ett av flera initiativ för att stärka rättsväsendet: ”Vi behöver använda alla tillgängliga verktyg för att vända brottsutvecklingen. Tillsammans med strängare straff, fler poliser och förebyggande insatser är detta en viktig pusselbit.”

Experter på artificiell intelligens påpekar att tekniken fortfarande är under utveckling och att dess tillförlitlighet måste säkerställas innan storskalig implementering. ”Det är avgörande att systemen testas grundligt för att minimera risken för felaktiga identifieringar, särskilt när det gäller personer med olika etnisk bakgrund,” säger en AI-forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan.

Debatten om AI-övervakning väntas intensifieras under de kommande månaderna när lagförslaget går vidare i den politiska processen.