Regeringen vill lagstifta om maxtak för klasstorlekar

Regeringen utreder maxtak för klasstorlekar – förslag klart 2028

Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning som ska föreslå hur en lagreglering av klasstorlekar och lärartäthet kan utformas i svensk skola. Utredningen ska även kartlägga hur undervisningsgrupperna ser ut i dag, från förskola upp till gymnasium och fritidshem.

Bakgrunden är att det i nuläget saknas nationella riktlinjer för hur många elever som får gå i en och samma klass. Skillnaderna mellan skolor och kommuner är stora. I en klass kan det vara 20 elever, i en annan 30. Enligt Liberalernas partiledare Simona Mohamsson är det olyckligt att elever får så olika förutsättningar beroende på var i landet de går i skolan.

– Det är orimligt för både elever och lärare att det kan skilja så mycket, säger hon.

Hon framhåller att alltför stora klasser försämrar möjligheten för lärare att ge varje elev den hjälp som behövs.

– Föreställ dig själv hur svårt det blir att hjälpa alla om klassen är för stor, och hur svårt det blir för den som räcker upp handen att få hjälp, säger Mohamsson.

Steg mot återförstatligande

Enligt Mohamsson handlar utredningen också om att stärka läraryrkets attraktionskraft. Ett maxtak för klasstorlekar är avgörande för att fler ska vilja arbeta som lärare i svensk skola, menar hon.

Hon kopplar samman frågan med kommunaliseringen av skolan i början av 1990-talet. Då avskaffades den tvingande lagstiftningen kring klasstorlekar, vilket har lett till att det i dag är 290 kommuner som styr skolan på 290 olika sätt.

– Det här är ett steg närmare Liberalernas ambition att på sikt återförstatliga skolan, säger Mohamsson, som är övertygad om att en mer enhetlig styrning skulle öka jämlikheten i det svenska skolväsendet.

Tidigare varningar om större klasser

Frågan om klasstorlekar har aktualiserats under året i samband med att lärares arbetstider från och med nästa höst ska regleras. Redan i juli framförde flera aktörer varningar om att arbetsgivare skulle kunna spara pengar genom att öka klasstorlekarna när nya arbetstidsregler införs. Bland dem som varnade fanns arbetsgivarorganisationerna SKR och Almega Utbildning, liksom fackförbundet Sveriges Lärare.

Mohamsson bekräftar att den nya utredningen ska ses som ett svar på denna risk.

– Ja, eftersom kommuner och friskolor i dag fyller klasserna till bristningsgränsen för att spara pengar. Det här är ett sätt att tvinga kommunerna att inte göra på det viset, säger hon.

Utredare med lärarbakgrund

Till utredare har regeringen utsett Bo Jansson, tidigare ordförande i Lärarnas riksförbund. Han har tidigare lett en utredning om lärares arbetstider, vilket enligt Mohamsson gör honom väl lämpad för uppdraget.

– Han är en kompetent utredare och har visat sig kunna leverera det underlag som behövs för att vi ska kunna genomföra en sådan här stor reform, säger hon.

Utredningens uppdrag i korthet

Utredningen ska ge förslag på hur en lagreglering av klasstorlekar och lärartäthet kan utformas för grundskola, gymnasium och fritidshem. Den ska också kartlägga hur stora undervisningsgrupperna är i dag och föreslå andra åtgärder, både som alternativ till en lagreglering och som komplement till en sådan. Betänkandet ska överlämnas till regeringen i januari 2028.