S och M går ihop – för att få 14-åringar i jobb

I Stockholm stad sjösätts ett banbrytande pilotprojekt där högstadieelever ska få arbeta och få lön under skoltid. Från nästa år kommer 200 elever i årskurs åtta från tre utvalda skolor att delta i projektet som ersätter den traditionella prao-perioden med kontinuerligt arbete under läsåret.

Initiativet, som kallas studiemotiverande arbetslivsorientering (sao), är resultatet av ett ovanligt samarbete mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. Skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) och oppositionsborgarrådet Andrea Hedin (M) har gemensamt undertecknat avtalet som lägger grunden för satsningen.

”Alla barn som växer upp i Stockholm ska kunna drömma stora drömmar och få chansen att ta sig vidare i livet, oavsett bakgrund”, säger Emilia Bjuggren om projektets syfte.

Sao-jobben innebär att eleverna arbetar två timmar per vecka under hela läsåret på riktiga arbetsplatser som staden har samarbetsavtal med. För arbetet får ungdomarna lön enligt kollektivavtal, vilket ger dem en första formell arbetslivserfarenhet redan i högstadiet.

I den första fasen omfattar projektet tre skolor från olika delar av Stockholm: Sätraskolan i Skärholmen, Enbacksskolan i Järva och Vällingbyskolan i Hässelby/Vällingby. Områdena representerar olika socioekonomiska miljöer i huvudstaden.

”Det här är arbetslinjen i praktiken för att motverka segregation. Det handlar om att flytta fram startlinjen för barn med tuffa uppväxtvillkor genom att ge en första rad på cv:et, och ge barn en tydlig koppling till arbetsmarknaden redan från start”, förklarar Andrea Hedin.

En central aspekt av projektet är ansvarsfördelningen: företagen står för lönekostnaderna medan Stockholms stad tar ansvar för samordning och matchning mellan elever och arbetsplatser. Enligt politikerna har intresset från näringslivet varit stort, vilket indikerar att det finns en vilja hos företagen att bidra till social hållbarhet och samtidigt knyta kontakter med framtida arbetskraft.

För att behålla jobbet ställs dock krav på eleverna. Regelbunden närvaro i skolan är obligatorisk, och elever med hög ogiltig frånvaro kan tillfälligt pausas från arbetet tills deras närvaro förbättras.

”Det ska vara en tydlig koppling mellan skolan och arbetslivet. Gör man sitt i skolan får man också den här möjligheten”, understryker Andrea Hedin.

Konceptet har utvecklats av organisationen Next Generation Sweden, som specialiserar sig på att bygga broar mellan utbildningssektorn och arbetsmarknaden. Liknande modeller har testats i andra delar av Sverige med goda resultat, men Stockholms variant är mer omfattande och strukturerad än tidigare försök.

Det blocköverskridande samarbetet mellan Socialdemokraterna och Moderaterna är strategiskt utformat för att säkerställa projektets långsiktighet. Eftersom satsningen planeras fortsätta även efter nästa val, vill politikerna ge både deltagande företag och elever trygghet i att projektet inte avbryts vid ett eventuellt maktskifte.

”Ambitionen är att det här bara är början. Faller det väl ut vill vi att fler elever från fler områden och skolor ska få samma chans”, säger Emilia Bjuggren.

Från och med 2027 är avsikten att sao-jobben ska vara fullt implementerade och fungera som en integrerad del av skolundervisningen. Förhoppningen är att tidig kontakt med arbetslivet ska öka studiemotivationen och vidga framtidsperspektiven för stadens ungdomar, särskilt i områden där arbetslösheten är hög och framtidstron ibland sviktar.

Projektet representerar ett nytt sätt att tänka kring praktisk arbetslivsorientering i svensk skola. Istället för korta praktikperioder erbjuds eleverna en kontinuerlig kontakt med arbetslivet under längre tid, vilket kan ge djupare förståelse för yrkeslivet och starkare kopplingar till potentiella framtida arbetsgivare.

Både föräldraföreningar och pedagogiska experter har visat intresse för satsningen, som kan komma att bli en modell för hur skola och arbetsliv kan integreras på nya sätt i framtidens utbildningssystem.