Torbjörn Petersson: Lägenheten på 31:a våningen ligger inte alls där

I Kina är lägenheten på 31:a våningen inte vad den verkar vara

När man stiger in i hissen i ett av Pekings många höghus och trycker på knappen för den 31:a våningen, sker något förbryllande. Displayen som visar våningarna hoppar från 29 direkt till 31, utan att passera våning 30. Detta är inget tekniskt fel utan ett medvetet val som grundar sig i kinesiska kulturella traditioner och vidskepelse kring siffror.

I Kina betraktas vissa siffror som olycksbringande, medan andra anses föra med sig lycka och framgång. Siffran 4 är särskilt fruktad eftersom dess uttal på mandarin, ”si”, låter mycket likt ordet för död. Detta har lett till att många byggnader i Kina helt enkelt hoppar över fjärde våningen i numreringen, precis som många västländer undviker ett 13:e våningsplan.

Fenomenet är så utbrett att en lägenhet som marknadsförs som belägen på 31:a våningen i verkligheten kan ligga betydligt lägre. När arkitekter och byggföretag räknar bort alla ”olyckliga” våningsnummer i en byggnad, kan den faktiska höjden vara avsevärt mindre än vad siffrorna i hissen antyder.

”Det handlar om mer än bara siffran 4,” förklarar Zhang Wei, arkitekt vid ett av Pekings ledande byggföretag. ”Även kombinationer som innehåller fyran, såsom 14 och 24, undviks ofta. I lyxfastigheter kan man till och med hoppa över alla våningar vars siffror slutar med 4.”

Motsatsen gäller för siffran 8, som anses extremt lyckosam eftersom den på mandarin, ”ba”, uttalas snarlikt ordet för rikedom och framgång. Detta har lett till att lägenheter på våningar med nummer 8, 18 eller 88 ofta betingar ett högre pris på fastighetsmarknaden.

”En lägenhet på 8:e våningen kan kosta upp till 15 procent mer än en identisk lägenhet på närliggande våningar,” säger Liu Mei, mäklare med tjugo års erfarenhet av Pekings bostadsmarknad. ”Särskilt köpare från den äldre generationen och investerare är villiga att betala extra för ett lyckosamt våningsnummer.”

Denna kulturella praxis har skapat en fascinerande situation där en byggnads faktiska höjd och dess officiella våningsantal kan skilja sig markant. Ett 50-våningshus kan i verkligheten ha färre än 45 faktiska våningar, beroende på hur många ”olyckliga” våningar som hoppats över i numreringen.

Fenomenet är särskilt påtagligt i finansdistrikt och lyxiga bostadsområden. När Peking förberedde sig för OS 2008 färdigställdes många skyskrapor där våningsnumreringen noggrant anpassades efter dessa traditioner. Det prestigefyllda China World Trade Center har exempelvis en numrering som utesluter alla våningar med siffran 4.

Myndigheterna har vid flera tillfällen försökt standardisera våningsnumreringen, främst av säkerhetsskäl. Vid nödsituationer kan förvirring kring den faktiska våningen leda till försenade räddningsinsatser. Trots detta har traditionen visat sig svår att bryta.

”Vi måste förhålla oss till både moderna byggregler och kulturella förväntningar,” säger Wang Lihong vid Pekings stadsplaneringskontor. ”I officiella dokument används den faktiska våningen, men i marknadsföring och dagligt tal används ofta den ’lyckliga’ numreringen.”

För utlänningar som flyttar till Kina kan detta system vara förvirrande. Utländska företag med kontor i kinesiska städer måste ofta informera besökare om den faktiska våningen jämfört med den angivna.

Fenomenet är inte begränsat till byggnader. Inom många områden i det kinesiska samhället anpassas siffror efter dessa traditioner. Telefonnummer med många åttor kan säljas för betydande summor, medan registreringsskyltar på bilar som innehåller siffran 4 är mindre eftertraktade.

Med Kinas ökande internationalisering och en yngre generation som är mindre vidskeplig har praktiken börjat ifrågasättas. Vissa nyare byggnader, särskilt i internationella företagsområden, har börjat använda konsekvent numrering. Men i de flesta bostadshus lever traditionen kvar.

Så nästa gång du besöker en lägenhet på ”31:a våningen” i Peking, kom ihåg att du kanske faktiskt befinner dig några våningar närmare marken än vad siffrorna antyder.