SD vill begränsa lagen om hets mot folkgrupp – tillåter hatiska kommentarer på Facebook

I helgen uppmärksammades Sverigedemokraternas hantering av hatkommentarer på sin Facebook-sida, samtidigt som partiet driver en linje om att begränsa lagen om hets mot folkgrupp. Särskilt i fokus har varit kommentarer riktade mot Liberalernas gruppledare i Stockholm, Jan Jönsson, som är öppet homosexuell.

Flera kommentarer med nedsättande och hatiskt innehåll mot Jönsson har under en längre period fått ligga kvar i kommentarsfältet under partiets inlägg. Detta sker samtidigt som Sverigedemokraterna arbetar för att omforma den nuvarande lagstiftningen kring hets mot folkgrupp, något som väckt reaktioner från flera håll.

”Man får definitivt tycka saker, även om sexuella minoriteter. Gränsen går när det blir ett hetsande som når en stor publik,” säger Jan Jönsson när han kommenterar situationen.

Lagen om hets mot folkgrupp är en del av den svenska brottsbalkens 16:e kapitel och syftar till att skydda minoritetsgrupper från hot och missaktning. Den omfattar uttalanden som hotar eller uttrycker missaktning mot folkgrupper med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.

Sverigedemokraternas position i frågan har länge varit att lagen bör begränsas. Partiet menar att den nuvarande utformningen hämmar yttrandefriheten och att gränsen för vad som ska anses vara brottsligt bör höjas. I riksdagsmotioner har partiet argumenterat för att lagen bör fokusera på direkta hot snarare än missaktning.

Samtidigt har moderering av sociala medier blivit en alltmer central fråga i den politiska debatten. Flera partier, inklusive Liberalerna, har kritiserat bristande moderering och argumenterat för ett större ansvar från både plattformar och politiska aktörer när det gäller att motverka hat och hot online.

”Det finns en tydlig skillnad mellan att uttrycka politiska åsikter och att sprida hat mot specifika personer eller grupper,” säger en expert på yttrandefrihet som tidningen talat med. ”Politiska partier har ett särskilt ansvar att föregå med gott exempel i den offentliga debatten.”

Händelsen belyser den komplexa balansen mellan yttrandefrihet och skydd mot kränkningar som präglar svensk politik och lagstiftning. För minoritetsgrupper som HBTQ-personer kan denna balans vara särskilt känslig, då gränsen mellan politiska åsikter och personangrepp ibland blir otydlig.

Jan Jönsson, som tidigare varit öppen med sina erfarenheter av hat och hot på grund av sin sexuella läggning, understryker vikten av respektfull ton i den politiska debatten. Hans uppfattning är att det finns en kvalitativ skillnad mellan att diskutera politik och att hetsa mot individer eller grupper.

”Politik handlar om sakfrågor och värderingar, men aldrig om att nedvärdera människor för något de inte kan ändra på,” fortsätter Jönsson.

För Sverigedemokraterna, som under de senaste åren arbetat för att förändra sin image och bredda sin väljarbas, riskerar denna typ av händelser att underminera partiets ansträngningar att framstå som ett mer ansvarsfullt alternativ. Partiet har inte velat kommentera den specifika händelsen när tidningen sökt dem.

Sociala medier har blivit en allt viktigare arena för politisk kommunikation, där gränsen mellan partiernas officiella ståndpunkter och anhängares uttalanden ofta blir otydlig. Plattformar som Facebook har infört allt striktare riktlinjer för att moderera innehåll, men ansvaret för innehållet i kommentarsfält ligger fortfarande till stor del på sidornas administratörer.

Denna händelse belyser också den växande polariseringen i svensk politik, särskilt kring frågor som rör yttrandefrihet, minoriteters rättigheter och hatbrott. Debatten om var gränsen går mellan legitim politisk kritik och hets kommer sannolikt att intensifieras inför kommande val.

För Jan Jönsson och andra politiker som tillhör minoritetsgrupper innebär detta en fortsatt balansgång mellan att vara offentliga personer och att skydda sig mot hat och hot. Samtidigt fortsätter den bredare samhällsdebatten om hur vi kan förena en stark yttrandefrihet med ett effektivt skydd för utsatta grupper.