Svensksomalier känner sig utpekade efter valet

Fatima Nur har varit politiker i tre decennier. Nu lämnar hon Liberalerna efter partiets närmande till Sverigedemokraterna. Under åren har hon fått ta emot en lång rad hatfulla meddelanden i sociala medier – senast med orden ”Vi vill inte ha något Somalia i Sverige”.

– Jag svarade att jag, mina barn och barnbarn bor här. Somalierna är politiker, läkare, journalister, säger hon.

Fatima Nur har bland annat varit gruppledare för Liberalerna i Hässelby-Vällingby i västra Stockholm. Hennes avhopp är ett tecken på den spricka som gått genom partiet sedan det valde att samarbeta med SD inom ramen för Tidöavtalet. Hon har länge varnat för att SD:s politik ätit sig in i borgerligheten.

– De partier som tidigare varit så nyfikna på invandrarnas sätt att tänka har nu tappat bort sig. Jag lämnar politiken med vemod och rädsla för de generationer som kommer efter mig. De är unga och partierna ställer inte upp för dem. Det har vi nu sett exempel på, säger hon.

Hennes avhopp kommer i en tid då debatten om somalier och valdeltagande hårdnat. I årets val ökade valdeltagandet i flera utsatta förorter, men i stället för att ses som ett tecken på stärkt demokrati har det i vissa kretsar beskrivits som ”röstboskap”, klanröstning och organiserad påverkan. Uttrycken har bland annat använts av den SD-nära tankesmedjan Oikos.

Flera svensksomalier som DN har talat med beskriver valet som existentiellt. De pekar på Jimmie Åkessons uttalande i bästa sändningstid om att muslimerna skulle avgöra valet.

– Jag tror inte att det bara fick somalierna och muslimerna att rösta. De reste sig och sa ”nu ska vi allt visa er”, säger Fatima Nur.

Kort därefter briserade diskussionen om misstänkt valfusk i Borlänge och Järva, två områden med stora utlandsfödda befolkningar. Fatima Nur anser att misstankarna måste utredas, men ser samtidigt en farlig utveckling.

– Ali blir anklagad för att han är somalier. Det är inte Vänsterpartiet man anklagar. Det gör mig förbannad.

Bland svensksomalier finns en utbredd uppfattning att hela gruppen generaliseras i debatten och i sociala medier. I Kista galleria i nordvästra Stockholm möter DN studenterna Naimo och Zara, som båda vittnar om ett hårdnande språkbruk.

– Det påverkar oss att man talar om somalier som en grupp, och jag känner att hatet växer mot oss. Jag är rädd när jag går ut, är mer vaksam och använder inte hörlurar på tunnelbanan, säger Naimo.

Zara lyfter fram det misstänkta valfusket som en vändpunkt.

– Somalier har framställts som människor man inte kan lita på. Det är väldigt synd.

En Husbybo som DN pratar med vill inte träda fram av rädsla för att bli uthängd. Han menar att valfusksmisstankarna har triggat redan existerande fördomar, och hänvisar till Mohamad Abdukardrir Ali, som pekats ut i härvan.

– Han döms redan innan utredningen är klar. Om han döms är det han som har gjort fel och ska dömas – inte hans hudfärg eller etnicitet.

Riksdagsledamoten Leila Ali Elmi (MP) känner igen mönstret. När hon 2018 blev första svensksomalier att personkryssas in i riksdagen anklagades hon för klanröstning.

– För mig var det en väldigt traumatisk upplevelse. Jag som har bakgrund i ett klansamhälle vet att det systemet är rasistiskt, men också otroligt sexistiskt. Att det skulle ha burit mig till riksdagen var fruktansvärt att höra, säger hon.

Hon ser en bredare tendens där högerdebattörer tolkar politisk organisering i förorten som klanröstning.

– Det är ett sätt att strypa demokratin för människor i förorten genom att misstänkliggöra deras politiska deltagande.

Leila Ali Elmi varnar för konsekvenserna. Många svensksomalier upplever att de gör fel oavsett om de röstar eller inte.

– Jag tror att det kommer påverka människors deltagande i olika val, för man känner att systemet ändå inte vill ha min röst. Jag har själv haft många stunder där jag velat slänga in handduken.

Hon delar den rädsla som unga svensksomalier beskriver. Den öppna rasismen har blivit allt grövre, med allt från hänvisningar till lasermannen, den seriebrottsling som sköt invandrare på 1990-talet, till att somalier liknas vid skadedjur.

– Det är en verklighet. Jag förstår att unga svensksomalier känner en rädsla, säger hon.