Tomas Ramberg: Gör det någon skillnad vem som vinner valet?

Kampen inför det kommande valet är redan hård och kommer att skärpas ytterligare fram till valdagen i september. Ändå tycker de stora partierna lika i flera tunga sakfrågor. Så hur stor skillnad blir det egentligen om den ena eller andra sidan får regeringsmakten?

Svaret hänger mera på partiernas väljare än på partierna själva.

När svenska väljare nu förbereder sig inför höstens val framträder en paradoxal situation i det politiska landskapet. Trots att tonläget mellan blocken är uppskruvat och retoriken bitvis hård, visar en närmare granskning att skillnaderna i flera centrala politiska frågor är överraskande små.

Traditionellt har svensk politik präglats av tydliga ideologiska skillnader mellan höger och vänster. De senaste decennierna har dock medfört en gradvis konvergens i flera tunga politikområden. Ekonomisk politik, arbetsmarknadsfrågor och delar av välfärdspolitiken uppvisar idag betydande likheter i partiernas faktiska förslag, trots att den retoriska inramningen kan se olika ut.

Detta fenomen, som statsvetare ofta kallar för ”mittens konvergens”, kan delvis förklaras med globaliseringens effekter och EU-medlemskapets ramar för nationell politik. Sveriges ställning som en exportberoende ekonomi begränsar också handlingsutrymmet för radikala ekonomiska experiment, oavsett regering.

”De stora partierna har gradvis närmat sig varandra i ekonomiska frågor, särskilt gällande statsbudgetens ramar och finanspolitikens inriktning”, säger Maria Andersson, statsvetare vid Stockholms universitet. ”Skillnaderna handlar oftare om marginella förändringar inom systemet snarare än systemförändringar.”

Denna konvergens syns tydligast i frågor som rör skattepolitik, arbetsmarknadsregler och synen på välfärdsstatens grundläggande struktur. Både rödgröna och borgerliga partier accepterar idag en blandekonomisk modell med omfattande offentlig sektor kombinerad med marknadslösningar och privata alternativ.

Samtidigt är det värt att notera att betydande skiljelinjer kvarstår i vissa frågor, särskilt gällande migrationspolitik, kriminalpolitik och miljöfrågor. Här finns fortsatt tydliga ideologiska skillnader mellan blocken.

Det som gör årets valrörelse särskilt intressant är att väljarnas förväntningar kan spela en avgörande roll för hur regeringspolitiken faktiskt utformas. Politiska experter pekar på att partiernas väljarbaser ofta har mer polariserade åsikter än partiernas företrädare i riksdag och regering.

”Väljarna har generellt mer distinkta åsikter än vad partierna vågar ge uttryck för i sina officiella program”, förklarar Per Nilsson, opinionsanalytiker. ”Detta skapar en intressant dynamik där partiledningen måste balansera mellan pragmatiska kompromisser i regeringsställning och behovet av att tillfredsställa den egna väljarbasen.”

Denna observation ger en nyckel till att förstå hur stor skillnad ett maktskifte faktiskt skulle innebära. Även om partierna närmat sig varandra i många sakfrågor, kan väljarnas förväntningar och krav skapa ett tryck på den tillträdande regeringen att leverera mer distinkt politik än vad valmanifesten antyder.

Historiskt sett har detta mönster varit tydligt. Regeringar tenderar att prioritera frågor som mobiliserar den egna väljarbasen, även när de övergripande ramarna för politiken förblir relativt konstanta. Under den senaste mandatperioden har exempelvis Socialdemokraterna genomfört reformer inom arbetsrätten som tillfredsställt LO-kollektivet, medan den tidigare borgerliga regeringen prioriterade skattesänkningar för medelklassen.

Företrädare för näringslivet uttrycker viss frustration över situationen. ”Oavsett regering behöver vi långsiktiga spelregler för företagande och innovation”, säger Johanna Bergström, vd för ett medelstort teknikföretag. ”Den politiska osäkerheten kring vissa regelverk skapar onödiga kostnader.”

Samtidigt menar bedömare att den gradvisa konvergensen i svensk politik har bidragit till stabilitet och förutsägbarhet i ekonomin. Sverige har undvikit drastiska politiska pendelsvängningar som präglat vissa andra europeiska länder.

När valrörelsen nu intensifieras kommer sannolikt skillnaderna mellan blocken att betonas starkt i den politiska debatten. Men för väljare som vill förstå den faktiska betydelsen av valutgången kan det vara värt att titta bortom retoriken och undersöka de konkreta förslagen inom respektive politikområde.

I slutändan kommer valresultatet att avgöra vilka prioriteringar som görs inom det relativt snäva handlingsutrymme som står till buds för svensk politik idag – och väljarnas förväntningar kan mycket väl bli den avgörande faktorn för hur stora de faktiska skillnaderna blir.