Vänsterns rekordval: ”Jag jobbar, men ses ändå som en belastning”

Vänsterpartiet går kraftigt framåt i Malmö i riksdagsvalet och ser ut att bli stadens näst största parti med 17,1 procent av rösterna. Framgången är som störst i de socioekonomiskt utsatta stadsdelarna, och i Rosengård har partiet fått hela 41,2 procent – en nivå som gör Vänsterpartiet till det helt dominerande partiet i området. Rosengård, en stadsdel i östra Malmö med en stor andel invånare med utländsk bakgrund, har länge varit en symbol i debatten om segregation och utanförskap.

Bland väljarna i Rosengård väcker resultatet ingen förvåning. Nada Dabaas har palestinsk bakgrund, är uppvuxen i Sverige och har arbetat som tolk, inom sjukvården och med personlig assistens. Hon säger att många i området känt sig utpekade i den politiska debatten om migration.

– Vi som bor här känner oss inte välkomna. Regeringen pekar ut en särskild folkgrupp och allt som de tycker är fel med oss.

Trots att hon har arbetat sedan hon var 15 år upplever hon att hon inte accepteras.

– Jag jobbar och betalar skatt men ses ändå bara som en belastning.

I Malmö ökar Vänsterpartiet med 4,6 procentenheter jämfört med valet 2018. Partiet går om Moderaterna och blir näst störst efter Socialdemokraterna, som får 29,0 procent. Moderaterna backar till 16,5 procent medan Sverigedemokraterna tappar 3,2 procentenheter och landar på 13,2, enligt de nästan färdiga siffrorna från Valmyndigheten.

Nina Jakku, Vänsterpartiets förstanamn i Malmö, beskriver valresultatet som ”helt fantastiskt” och menar att framgången i Rosengård har tydliga materiella förklaringar.

– Där lever fler än vartannat barn i fattigdom. Vi har omfattande klassklyftor, och det är tydligt. Vi ser också stor skillnad i livslängd mellan olika områden i staden, säger hon.

Enligt en genomgång som DN har gjort har Vänsterpartiet vunnit mark i flera distrikt där partiet Nyans tidigare fick stort stöd. Nyans etablerade sig inför valet bland väljare med utländsk bakgrund och drev bland annat frågor om utrikespolitik och utanförskap. Att de väljarna nu i stället valt Vänsterpartiet ses som en viktig förklaring till den kraftiga ökningen.

Palestinafrågan har varit närvarande i valrörelsen i Malmö, men Jakku menar att vardagsfrågorna vägde minst lika tungt i möten med väljare.

– Det har absolut pratats om utrikespolitik, men lika mycket om höga hyror, dåliga bostäder, skolan, välfärden och vårdens tillgänglighet.

Mohammad Khayzarane är uppvuxen i Rosengård, har flyttat därifrån men är på besök hos sin mamma. Han tror att migrationspolitiken från Tidöpartierna – Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna – fått många att välja Vänsterpartiet.

– Många röstar på V av rädsla för att bli utvisade, säger han.

Han ser dock en oroande tendens i området: rekommendationer om hur man ska rösta sprids mellan grannar och vänner, utan att alla känner till partiernas faktiska politik.

Partiets framgång i Malmö kommer efter en valrörelse som präglats av interna konflikter och mediegranskning. Avslöjanden om antisemitism bland lokala företrädare, bland annat i Helsingborg, väckte starka reaktioner. I Malmö har partiet dessutom hamnat i konflikt med partiledningen om utformningen av riksdagslistorna, där flera lokala toppolitiker petats. Under valrörelsen har lokala företrädare ofta avböjt att kommentera de interna striderna.

Nina Jakku vill inte spekulera i om konflikterna haft betydelse för valutgången.

– Vi har såklart fört olika samtal om det när vi varit ute, men det är svårt att säga om det påverkat något, säger hon.

På Möllevångstorget, sedan länge ett vänsterfäste i Malmö, har partiet bedrivit en intensiv kampanj med ringcentral och kaffestuga under valrörelsens slutskede. Restaurangarbetaren Jon Wallinder behövde ingen övertalning.

– Det blev V rakt igenom, precis som i alla tidigare val, säger han.

För honom är Vänsterpartiets hållning i Palestinafrågan en viktig förklaring till rekordökningen i Malmö.

– Vänsterpartiet har varit tydligast där. Det tror jag betyder mycket i Malmö, som är en väldigt diversifierad stad, säger han.

Han tror att en del unga kan ha röstat mer på stämning än på sakfrågor, men att de flesta drivs av en önskan att protestera mot orättvisor.

– Höga matpriser, ökade klassklyftor och förbud mot vinster i välfärden. Det handlar om att någon ser orättvisor och vågar höja rösten, säger han.

Utvecklingen i Malmö följer ett bredare mönster i årets val: Vänsterpartiet har stärkts i flera utsatta områden runt om i Sverige. I Rosengård är stödet dock exceptionellt högt, och när de sista valdistrikten har räknats kan siffran justeras något – men den politiska kartan i Malmös östra delar har redan ritats om.