Nio misslyckade försök att få vinter-OS

I Sverige pågår en intensiv debatt efter att landets senaste ansökan om att få arrangera vinter-OS återigen misslyckats. Stockholms kandidatur för 2030 års olympiska vinterspel avslogs nyligen av Internationella Olympiska Kommittén (IOK), vilket markerar ännu ett kapitel i Sveriges långa rad av misslyckade OS-ansökningar.

Den svenska huvudstaden föll ur processen i ett tidigt skede, medan IOK istället valde Franska alperna som värd för 2030 års vinterspel. Detta nederlag utgör det åttonde i ordningen för Sverige, som trots upprepade försök aldrig lyckats säkra värdskapet för ett olympiskt vinterevenemang.

Sveriges olympiska historia började redan 1984, då Göteborg kandiderade som huvudort med Falun, Åre och Ragunda (Hammarstrand) som medarrangörer. Trots stora förhoppningar slutade Sverige på en tredjeplats i omröstningen, endast tio röster från seger. Sarajevo i dåvarande Jugoslavien vann, med japanska Sapporo på andra plats.

Till 1988 års spel ändrade Sverige strategi. Denna gång var det Falun som stod som huvudkandidat, med Åre som alpin tävlingsort. Den svenska ansökan lyckades initialt slå ut italienska Cortina d’Ampezzo, men föll i den andra omgången mot Calgary med röstsiffrorna 48-31 till kanadensarnas fördel.

Med ökat självförtroende försökte Falun återigen till 1992 års spel, med ett liknande koncept som tidigare. Sverige besegrade norska Lillehammer i en spännande skiljeomröstning, men hamnade slutligen på tredje plats. Franska Albertville tilldelades spelen med bulgariska Sofia som tvåa.

1994 markerade en förändring i den svenska OS-strategin. Falun hade tappat intresset och istället klev Östersund fram som Sveriges kandidat. Vid den avgörande omröstningen i Sydkorea var svenskarna övertygade om seger, men i ett dramatiskt scenario vann norska Lillehammer med knappa 45-39 i röster.

Trots motgången gav Östersund inte upp och kandiderade igen för 1998 års spel. Vid omröstningen i Birmingham nådde den svenska staden den tredje omgången, men hamnade sex röster från finalplats. Japanska Nagano segrade till slut över Salt Lake City med 46-42.

Inför 2002 fortsatte Östersund sin olympiska kamp, men mötte hård konkurrens från Salt Lake City. Den amerikanska kandidaturen hade lärt sig av tidigare misstag och genomförde en omfattande lobbyverksamhet mot IOK-ledamöterna inför omröstningen i Budapest. Resultatet blev en förkrossande seger för amerikanerna med 54 röster mot Östersunds 14.

Efter ett uppehåll på 20 år återvände Sverige till OS-arenan 2022, denna gång med Stockholm i centrum. Ansökan kollapsade dock redan ett år före den slutgiltiga omröstningen när Stockholms stad drog sig ur projektet. Spelen tilldelades istället Peking efter en knapp seger mot kazakiska Almaty.

För 2026 gjorde Stockholm ett nytt försök i samarbete med Åre, men förlorade omröstningen mot det italienska samarbetet Milano-Cortina med siffrorna 47-34. Avgörande för nederlaget ansågs vara avsaknaden av statliga garantier från Sveriges sida.

Den senaste motgången för 2030 års spel, där Stockholms kandidatur föll i ett tidigt skede, väcker nu frågor om Sveriges framtida olympiska ambitioner. Experter pekar på flera faktorer som bidragit till de upprepade misslyckandena, inklusive bristande politiskt stöd, finansieringsfrågor och avsaknad av en sammanhållen nationell strategi.

Trots detta finns det fortfarande röster som förespråkar nya försök, med argumentet att Sverige besitter den infrastruktur och kompetens som krävs för att arrangera ett framgångsrikt vinterspel. Kritiker menar däremot att landets resurser bättre kan användas till andra idrottssatsningar och infrastrukturprojekt.

Med åtta misslyckade försök och en alltmer komplex global situation för olympiska arrangemang återstår att se om Sverige kommer att göra ytterligare försök att bryta den olympiska förbannelsen.