Under förra sommarens europamästerskap i dressyr började tecken på positiv förändring visa sig inom sportens yttersta elit. Åskådare kunde se en mer harmonisk ridning med avslappnade hästar, en trend som fortsatt under världscupfinalen och andra internationella tävlingar under våren och sommaren. Det som händer på toppnivå brukar sprida sig nedåt i organisationen, vilket ger hopp om långsiktig förändring.

Ronan Murphy, chef för Internationella ridsportförbundets dressyravdelning, är inte förvånad över utvecklingen. Han förklarar att viljan hos samtliga inblandade att ställa sig bakom förändringarna har varit stor. Sporten hade nått en kritisk punkt där förändring var nödvändig för att undvika stora problem framöver.

Murphy påpekar dock att arbetet med att förbättra hästvälfärden påbörjades redan innan de uppmärksammade skandalerna genom Equine Ethics and Wellbeing Commission, en kommission som bildades för att arbeta med etiska frågor inom ridsporten.

Skandaler som vände upp och ner på sporten

Startskottet för den intensiva granskningen av dressyren kom i november 2023 när den danska tv-dokumentären ”Hästmiljardärens hemligheter” sändes. De smygtagna bilderna från landslagsryttaren Andreas Helgstrands stora verksamhet visade prov på hårdhänta och till och med brutala träningsmetoder. Dokumentären nådde en stor publik och kritiken blev massiv.

Ytterligare två avslöjanden kom att skaka om sporten rejält. Ett stort antal filmer från den amerikanske dressyrryttaren och tränaren Cesar Parras anläggning visade än värre förhållanden. När sedan en fyra år gammal video strax före invigningen av OS i Paris började spridas, som visade hur den brittiska stjärnryttaren Charlotte Dujardin i rollen som tränare piskade en elevs häst på benen över tjugo gånger, var måttet rågat.

Murphy säger att alla som är involverade i sporten blev chockade och bestörta. Ridsportens regler är uppbyggda kring hästen och det finns ingen plats för hästmisshandel inom sporten.

Påskyndade förändringar

Även om de tre mest uppmärksammade fallen kom som en chock och inte speglar sporten som helhet, gav de en tydlig indikation på att något behövde göras snabbt. Murphy förklarar att man redan hade identifierat områden som behövde förändras, särskilt kring bedömning och utvärdering av sporten. En strategisk plan var redan påbörjad, men incidenterna påskyndade processen kraftigt.

Han understryker att förändringsarbetet bara har börjat och att det finns mer att göra. Även om mycket har åstadkommits återstår fortfarande mycket arbete. Det är viktigt att vara realistisk och inse att när dressyrsporten hamnade ur kurs skedde det i små steg under en lång period. Arbetet som inleddes på allvar för två år sedan kommer därför att ta tid.

När takten i förändringsarbetet ska bedömas är det också viktigt att komma ihåg att dressyr, i likhet med många andra idrotter, är en konservativ sport där förslag till förändringar ofta möts med skepticism. Den intensiva och flera år långa debatten om huruvida den höga hatten som dressyrryttarna tidigare använde på internationella tävlingar skulle bytas ut mot ridhjälm är bara ett exempel på detta motstånd mot förändring.

Veterinärens viktiga roll

Från FEI:s kontor i Lausanne deltar även Göran Åkerström, förbundets chefsveterinär, i intervjun. Han har en central roll i det pågående arbetet med att förbättra hästvälfärden. Åkerström har arbetat med djurvälfärd i cirka 25 år, både med lagstiftning och regleringar.

För honom förenas de veterinära aspekterna med välfärden på ett naturligt sätt. Det är en avgörande del av arbetet och var en viktig anledning till att han en gång tog jobbet hos FEI. Han samarbetade med Equine Ethics and Wellbeing Commission som bildades efter OS i Tokyo 2021, där några uppmärksammade fall, den gången inte inom dressyren, väckte frågor om hästvälfärden inom ridsportgrenarna.

Med utgångspunkt från kommissionens rekommendationer startades en arbetsgrupp för etiska träningsmetoder, berättar Åkerström.

Spektakulärt utan att offra harmoni

Dressyr är en sport där samspelet mellan häst och ryttare ska se ut som en sömlös dans. I sporten ska det inte finnas någon spänning hos hästen överhuvudtaget, förklarar Murphy. Men någonstans hamnade man ur kurs.

De mindre uppmärksammade fall som dök upp i kölvattnet av de tre stora avslöjandena var inte lika dramatiska eller brutala, men gav exempel på att en del ryttare och tränare i jakten på framgång hade glömt att en bra dressyrhäst är en glad dressyrhäst. Viljan att få höga domarpoäng hade gjort att gränser passerats, där hästar reds hårdare för att få dem att utföra rörelserna extra uttrycksfullt.

Det har funnits kritik om att spektakulära rörelsemönster belönades för mycket av domarna, erkänner Murphy. Att ekipage som klarar av det där lilla extra belönas mer är i sig inget problem. Problemet uppstår när det resulterar i att hästen blir spänd och inte harmonisk.

När detta sker ska domarna göra avdrag, och numera görs det verkligen på alla nivåer. Domarna är helt överens om åt vilket håll sporten ska utvecklas. Detta är en av de största och viktigaste omställningarna som skett de senaste två åren, menar Murphy.

Ett ekipage som illustrerar hur det uttrycksfulla kan kombineras med avspändhet är EM-guldmedaljören från Belgien Justin Verboomen och hans hingst Zonik Plus. Hingsten utför alla rörelser med kraft och pondus, men alltid avspänt med lätthet tack vare utmärkt kommunikation mellan ryttare och häst. Även nyblivna världsettan Cathrine Laudrup Dufour från Danmark och hästen Mount St John Freestyle representerar denna ridstil.

Konkreta regeländringar

Utöver att domarbedömningen nu är i linje med den typ av dressyr som den överväldigande majoriteten vill se, har en rad små och större förändringar införts. I domarprotokollet finns exempelvis inte längre punkten ”allmänt intryck”, utan nu står det tydligt att det som ska bedömas är harmonin och utbildningsnivån. Redan 2022 togs preskriptionstiden för att utreda anklagelser om hästmisshandel bort.

Med tanke på att de tre mest omskrivna fallen skedde vid träning hemma understryker både Murphy och Åkerström vikten av att det är allas ansvar att anmäla missförhållanden. Förbundet tillåter och uppmuntrar även arrangörerna att videostreama framridningen vid tävlingar, särskilt där anläggningen inte är tillräckligt stor för att på ett säkert sätt ge allmänheten tillträde. Detta för att understryka vikten av transparens och öppenhet.

Under förra året genomfördes en partiell regelrevideringsprocess. I år görs en total sådan. Under 2025 introducerades konceptet att observera ekipaget innan det går in på arenan, något som nu finns med i reglerna vilket innebär att domarna har jurisdiktion även i utrymmet runt arenan.

Framridning och uppvärmning kontrolleras dock fortsatt av funktionärerna, som kan uppmärksamma ground jurys ordförande om ett problem uppstår.

Framtida åtgärder

Andra förändringar har införts i programmen och fler är på gång. Grundtanken är att de som för tidigt tar steget upp i en svårare klass än vad ryttare och häst är redo för direkt ska straffas med rejält sänkta poäng från domarna. Murphy tror att det alltid kommer finnas människor som försöker påskynda utvecklingen och kringgå den korrekta utbildningsskalan, men felaktig träning kommer alltid att synas.

Som ett led i att säkra hästarnas miljö utanför tävling förbereds också en form av tränarregistrering. Medan hästar och ryttare måste vara listade hos FEI för att tävla, finns inga liknande krav på tränare. Nu förbereder FEI:s arbetsgrupp för etiska träningsmetoder att en sådan registrering ska bli obligatorisk, och då inte bara inom dressyr utan i samtliga discipliner.

Intervjun närmar sig slutet och samtalet kommer in på den något skarpare betslingen kandar, som ger hävstångsverkan. Från och med i år är den frivillig upp till internationell trestjärnig nivå, vilket omfattar mer än 90 procent av FEI:s alla dressyrtävlingar. Däremot är den fortsatt obligatorisk på större internationella tävlingar och i mästerskap. Sverige har i flera år drivit frågan om frivillighet i samtliga tävlingar.

Enligt FEI finns det för närvarande inga belägg för att korrekt användning av kandar utgör ett hästvälfärdsproblem, och därför föreslås inte några ytterligare regeländringar just nu.

På tisdag inleds ryttar-VM i Aachen, där dressyren är huvudnumret under första tävlingsveckan. Det blir en ny chans för den stora publiken att se om utvecklingen fortsätter åt rätt håll.