55-åring får livstid för grova krigsbrott i Syrien

Den svenska domstolens beslut att döma en man för krigsbrott i Syrien belyser en systematisk kedja av brott mot mänskligheten, inte enbart isolerade händelser. Advokat Anwar al-Bunni, ordförande för Syrian Center for Legal Studies and Research i Berlin, förklarar att domen har bredare implikationer.

”Att klassa fallet som brott mot mänskligheten handlar om att belysa systematiken och kedjan av ordergivning. Det rör sig inte om enskilda handlingar,” säger al-Bunni. Hans organisation har aktivt deltagit i att samla in bevisning och vittnesmål i fallet.

Al-Bunni understryker den hierarkiska strukturen bakom övergreppen: ”Den här typen av brott skedde på order från de högsta nivåerna inom staten. Därför innebär domarna att hela det tidigare politiska, säkerhetsmässiga och militära systemet i Syrien fördöms.”

Mannen, som suttit häktad i Stockholm under 21 månader, har dömts för två fall av grovt folkrättsbrott i Yarmuk, en stadsdel söder om Damaskus där majoriteten av invånarna är syriska palestinier. Brotten ägde rum under det pågående inbördeskriget i Syrien.

Det första fallet gäller ett väpnat angrepp mot en fredlig demonstration den 13 juli 2012. Styrkor lojala till Syriens dåvarande president Bashar al-Assad öppnade eld mot demonstranter, vilket resulterade i att ett tiotal civila dödades och flera skadades.

Den andra åtalspunkten handlar om mannens roll vid en vägspärr i Yarmuk mellan december 2012 och juli 2013. Enligt åtalet agerade han som ”maskerad” informant vid denna kontrollpunkt. Många civila greps vid vägspärren och överlämnades till den syriska säkerhetstjänsten, där flera sedan dödades eller utsattes för tortyr och annan omänsklig behandling.

Domstolens beslut var enhälligt. Den dömde mannen åläggs nu att betala skadestånd till anhöriga och överlevande offer. Rättsprocessen har varit omfattande med huvudförhandlingar under 54 dagar, där ett stort antal personer har hörts som målsägande och vittnen.

Al-Bunni ser domen som ett viktigt steg för rättvisa och ansvarsutkrävande: ”Den rättsliga processen i Europa bör påminna de nuvarande ansvariga i Syrien om att rättvisa är en prioritet och att förövare inte ska gå ostraffade.”

Samtidigt uttrycker han oro över att förövare kan söka sig till Syrien för att undkomma rättvisan: ”Flera av de åtalade har själva sagt att de, om de varit kvar i Syrien, inte hade ställts till svars, som att landet i dag blivit en fristad för brottslingar. Det finns därför en risk att fler nu söker sig dit, eftersom de upplever att det är säkrare än i Europa.”

Detta fall illustrerar den globala rättsliga principen om universell jurisdiktion, som tillåter nationella domstolar att åtala och döma personer för allvarliga internationella brott oavsett var de begåtts. Sverige och flera andra europeiska länder har på senare år genomfört rättegångar mot individer anklagade för krigsbrott och brott mot mänskligheten i Syrien.

Sedan inbördeskrigets början 2011 har Syrien genomgått en humanitär katastrof med hundratusentals döda och miljontals människor på flykt. Internationella utredningar har dokumenterat omfattande krigsbrott och brott mot mänskligheten från flera parter i konflikten, men särskilt från regeringssidan.

För många syrier i exil representerar dessa rättsprocesser en av få möjligheter till rättvisa, då internationella försök att ställa den syriska regimen till svars har blockerats i FN:s säkerhetsråd.

Medan många länder gradvis normaliserar sina relationer med Assadregimen, påminner denna dom om de ouppklarade brott som fortsätter att prägla Syriens nutidshistoria och framtid.