Svenska kvinnor får allt oftare barn senare i livet, men en ny omfattande studie visar att även användningen av donerade ägg från yngre kvinnor inte helt kan kringgå de biologiska konsekvenserna av åldrande. Forskningen utmanar tidigare antaganden om att kvinnans ålder endast påverkar äggens kvalitet och kvantitet.

Studien, som presenterades på fertilitetskonferensen ESHRE och publicerats i den vetenskapliga tidskriften Human Reproduction, har analyserat data från över 2 760 behandlingar med donerade befruktade ägg hos 1 774 kvinnor mellan åren 2021 och 2024. Forskarna vid Universitetssjukhuset i Verona, Italien, undersökte behandlingsresultat hos kvinnor i fyra olika åldersgrupper: 35-40 år, 41-45 år, 46-49 år samt kvinnor som var 49 år eller äldre.

Resultaten visar på en tydlig åldergräns vid 49 år. Efter denna ålder försämrades behandlingsresultaten markant, trots att kvinnorna fick donerade ägg från yngre kvinnor. Andelen levande födda barn minskade från 46,2 procent till 31,7 procent hos kvinnor över 49 år. Samtidigt ökade risken för missfall från 24,2 procent till 37,6 procent i samma åldersgrupp. Fram till slutet av 40-årsåldern låg resultaten på en relativt stabil nivå, men försämringen blev tydlig efter 49 års ålder.

Läkaren och forskaren Beatrice Crestani, som ledde studien, förklarar att fynden visar att det reproduktiva åldrandet sträcker sig bortom enbart äggstockarna. Enligt henne indikerar resultaten att livmodern inte bara är en passiv miljö, utan att den genomgår egna åldersrelaterade förändringar som blir kliniskt relevanta, särskilt vid mycket hög reproduktiv ålder.

Forskargruppen tog hänsyn till en rad faktorer hos både embryot, modern och fadern i sina analyser. De undersökte även livmoderslemhinnans egenskaper i de olika åldersgrupperna. Medan tjockleken på slemhinnan var i stort sett densamma i alla åldersgrupper, upptäckte forskarna viktiga skillnader i slemhinnans struktur hos äldre kvinnor. Dessa skillnader kan påverka livmoderns förmåga att ta emot ett embryo.

Forskarna tror att det handlar om gradvisa förändringar i livmoderslemhinnans mottaglighet, blodkärlsförsörjning, vävnad och hormonella känslighet. Beatrice Crestani betonar att vanliga ultraljudsmätningar kanske inte lyckas fånga upp de funktionella förändringar som sker i den åldrande livmoderslemhinnan.

När det gäller frågan om hur åldern påverkar chansen att få barn med en kvinnas egna nedfrysta ägg vill Beatrice Crestani inte uttala sig. Hon påpekar att det inte var i fokus för studien och att de därför inte kan dra några slutsatser om detta. Studiens fokus var specifikt på äggdonation från yngre kvinnor till äldre mottagare.

Forskaren understryker att 49 år inte nödvändigtvis är en absolut biologisk gräns. Det handlar snarare om en punkt där flera åldersrelaterade förändringar tillsammans blivit så stora att de blir märkbara kliniskt. Hon vill inte att forskningen ska avskräcka kvinnor från att genomgå behandling med äggdonation, eftersom många äldre kvinnor i studien faktiskt födde friska barn.

Äggdonation är enligt Beatrice Crestani ett av de mest effektiva reproduktionsalternativen som finns för kvinnor i hög reproduktiv ålder. Hon menar dock att kvinnor förtjänar att ha realistiska förväntningar. Sannolikheten för att lyckas minskar efter 49 års ålder, och risken för missfall blir högre. Dessa aspekter bör diskuteras öppet mellan vårdgivare och patienter.

Statistik från Sverige visar en tydlig trend. Antalet barn som föds av kvinnor som är 49 år eller äldre har ökat dramatiskt, från 9 barn år 2000 till 90 barn år 2024. Donation av ägg eller spermier i samband med IVF blev tillåtet i Sverige 2003. År 2023 föddes 210 barn i Sverige efter IVF med donerade ägg.

Åldersgränserna för IVF med donerade ägg varierar i Sverige beroende på om behandlingen betalas av den offentliga vården eller görs privat. Regionerna har olika gränser, oftast mellan 40 och 42 år för kvinnan. Privata kliniker brukar sätta gränsen mellan 43 och 45 år. Detta står i kontrast till att många svenska kvinnor väljer att resa utomlands för behandling vid kliniker som accepterar äldre kvinnor, inte sällan kvinnor över 50 år.

Studiens resultat kan få betydelse för hur vården informerar och rådger kvinnor som överväger äggdonation i hög ålder. Den belyser vikten av att förstå att fertilitetsbehandling inte helt kan kompensera för kroppens naturliga åldrande, även när man använder ägg från yngre donatorer.