Antalet asylsökande i Sverige fortsätter att minska markant, enligt nya siffror som presenterades av migrationsminister Johan Forssell (M) under en presskonferens. Under 2025 sökte endast 6 735 personer asyl i Sverige, en tydlig nedgång från föregående års 9 645 asylsökande.
Denna trend representerar en dramatisk förändring jämfört med perioden 2016-2022, då Sverige i genomsnitt tog emot över 20 000 asylsökande årligen. Den asylrelaterade invandringen har nu sjunkit till sin lägsta nivå sedan 1985, vilket är så långt tillbaka som jämförbar statistik finns tillgänglig.
”Samtidigt ser vi att återvändandet ökar. Återvändandet till hemland är det högsta på tio år,” förklarade Forssell under pressträffen.
Statistiken visar att totalt 79 684 uppehållstillstånd beviljades under 2025. Av dessa utgjorde asylrelaterade tillstånd endast 6 procent, vilket kan jämföras med 31 procent år 2018 då 133 025 uppehållstillstånd beviljades. Detta illustrerar en betydande förändring i Sveriges migrationsmönster under de senaste åren.
En annan markant utveckling är ökningen av antalet personer som återvänder till sina hemländer. Under 2025 återvände 8 312 personer, vilket motsvarar en ökning med 60 procent sedan den nuvarande regeringen tillträdde 2022.
”Det är både det frivilliga och det tvångsvisa. Jag tycker det är särskilt glädjande att det frivilliga ökar,” kommenterade migrationsministern.
Migrationsverkets statistik visar att förändringarna i migrationspolitiken har haft konkreta effekter. Sverige har under de senaste åren infört striktare regler för uppehållstillstånd och asyl, vilket speglas i den minskade asylinvandringen. Denna utveckling följer regeringens uttalade mål om en mer restriktiv migrationspolitik.
Parallellt med minskningen av asylsökande har även brottsutvisningarna ökat med 20 procent till 440 personer under innevarande mandatperiod. Detta är en del av regeringens strategi att stärka rättssäkerheten och effektivisera återvändandeprocessen för personer som fått avslag på sina asylansökningar eller begått brott i Sverige.
Det bör noteras att ukrainska flyktingar som beviljats skydd inom ramen för EU:s massflyktsdirektiv inte ingår i den presenterade asylstatistiken. Detta direktiv aktiverades efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 och har gett tillfälligt skydd åt miljontals ukrainare inom EU, inklusive i Sverige.
Förändringarna i Sveriges migrationspolitik har väckt blandade reaktioner. Förespråkare menar att den striktare politiken har bidragit till en mer hållbar och kontrollerad invandring, medan kritiker uttrycker oro över konsekvenserna för dem som söker skydd undan krig och förföljelse.
Internationella organisationer som UNHCR följer utvecklingen noga, särskilt mot bakgrund av fortsatta konflikter i flera delar av världen som driver människor på flykt. Samtidigt pågår diskussioner inom EU om en gemensam asyl- och migrationspolitik, där Sveriges förändrade hållning utgör en del av en bredare europeisk trend mot striktare migrationskontroll.
Forssell betonade under presskonferensen att regeringen fortsätter arbetet med att reformera migrationspolitiken i linje med Tidöavtalet, den överenskommelse som slöts mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna efter valet 2022.
Statistiken indikerar att Sveriges roll som mottagarland för asylsökande har förändrats avsevärt under de senaste åren. Från att ha varit ett av de länder i Europa som tog emot flest asylsökande per capita under flyktingkrisen 2015-2016, har Sverige nu positionerat sig bland de länder som för en mer restriktiv migrationspolitik.
15 kommentarer
Det här är en intressant utveckling. Hoppas att myndigheterna kan hänvisa resurser till andra viktiga samhällsfrågor nu då asylsökandet minskar.
Viktigt att inte glömma att många fortsätter att behöva skydd.
Ja, det skulle vara bra. Men vi bör också fundera på hur vi integrerar de som redan är här.
Det här är även relevant för svensk ekonomi. Fler arbetare kan behövas framåt, inte minst inom energi- och gruvsektorn.
Sant. Behovet av arbetskraft i gruvnäringen är stort.
Det finns flera orsaker bakom den här minskningen. Borde kunna ge mer tid för långsiktiga lösningar nu.
Ja, ju färre akuta fall, desto bättre.
Chockerande statistik. 1985 var Sverige ett helt annat samhälle. Vilka faktorer tror ni har lett till den här dramatiska förändringen?
En del beror säkert på EU:s politik, men också på situationen i hemlandet för många flyktingar.
Jämfört med toppåren 2016-2022 är det en kraftig förändring. Hur påverkar den här utvecklingen välfärden och skatteintäkterna?
Det är en intressant fråga. Sett historiskt har det varierat mycket.
Nu är det viktigt att använda arbetskraftsresurserna klokt. Vi behöver allt från anslag till samhällsbyggnad till myndighetspersonal.
Absolut. Prioriteringar blir jätteviktiga.
Ökande återvändande är ett positivt tecken. Det visar att integreringsarbetet kanske fungerar bättre än vi tror.
Hoppas att det är sant. Viktigt att se utvecklingen över tid.