Regeringen kräver nu att Trafikverket ska skärpa sina metoder för att beräkna samhällsekonomisk lönsamhet i infrastrukturprojekt. Bakgrunden är att en rad stora väg- och järnvägssatsningar har bedömts som olönsamma, samtidigt som beräkningarna har kritiserats för bristande transparens och stora justeringar över tid.

Frågan om vilka väg- och järnvägsprojekt som är lönsamma för samhället att satsa pengar på är oerhört komplex. Det är alla experter överens om, och det skapar stress både inom politiken och hos Trafikverkets ledning. När regeringen i maj fattade beslut om hur 1 171 miljarder kronor ska fördelas till infrastruktur under de kommande tolv åren var direktivet tydligt: planerarna skulle utgå från vad som beräknas vara samhällsekonomiskt lönsamt.

Men i praktiken har verkligheten visat sig mer komplicerad. En rad stora satsningar som redan pågår, ligger i planeringsfasen eller utreds har av Trafikverket bedömts vara olönsamma. Dit hör bland annat den så kallade Östliga förbindelsen i Stockholm och den redan beslutade järnvägen mellan Göteborg och Borås. Båda dessa projekt har Trafikverket beskrivit som ”robust olönsamma”.

Samma negativa bedömning har gjorts för dubbelspår mellan Gävle och Sundsvall, där beslutet nu blev en mer begränsad satsning. Även det pågående bygget av Ostlänken, som ska förbinda Järna med Linköping, har klassats som olönsamt av Trafikverket.

Samtidigt brukar projektens förespråkare påpeka att flera stora infrastrukturprojekt som initialt bedömdes som olönsamma senare har visat sig vara nödvändiga och värdefulla. Stockholms Citybana, Malmös Citytunnel och Botniabanan bedömdes alla som olönsamma innan de byggdes, men har väl på plats kommit att betraktas som viktiga tillskott till infrastrukturen. Även den pågående utbyggnaden av Stockholms tunnelbana sågs av forskare som olönsam.

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson från Kristdemokraterna menar att det är viktigt att få klarhet i hur analyserna tas fram. Han understryker att frågorna inte får sopas under mattan och att det måste bli tydligt hur beräkningarna görs.

”Det behövs bättre metoder för att se till att de mest akuta åtgärderna kommer först. Trafikverkets analyser har fått återkommande kritik från flera delar av landet. Vi vill att analyserna blir mer transparenta och förutsägbara för att diskussionen ska bli bättre”, säger Carlson.

Regeringen lyfter fram flera specifika problemområden i beräkningarna. Det handlar bland annat om värderingen av restidsvinster för olika trafik- och transportslag, vilka effekter som fångas eller inte fångas i kalkylerna och i de kvalitativa bedömningarna, hur koldioxidutsläpp värderas samt hur väl trafikprognoserna stämmer överens med verkliga förhållanden och ger en realistisk bild av framtida trafikflöden.

En särskilt problematisk aspekt är att de samhällsekonomiska beräkningarna för samma projekt ibland ändras kraftigt över tid. Detta skapar enligt Andreas Carlson utrymme för kritik och misstänksamhet, något han menar att man inte har råd med. Han påpekar att Trafikverket själva har identifierat problemet och nu får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur metoderna ska förbättras.

I Trafikverkets förslag till ny nationell plan för perioden fram till 2037 hade man rangordnat 160 objekt utifrån bedömd samhällsekonomisk lönsamhet. Men för tio av dessa objekt har de så kallade nyttorna justerats med mer än 50 procent jämfört med tidigare analyser.

Ett tydligt exempel på de stora svängningarna är riksväg 26 Hedenstorp-Månseryd. I den senaste analysen visade projektet på en nettonuvärdeskvot på 2,5, vilket innebär att varje investerad krona ger 2,50 kronor tillbaka. Men huvudanalysen hade visat på en kvot på minus 0,27, alltså att projektet var olönsamt. Trafikverket skrev i höstas att objektets faktiska lönsamhet troligtvis ligger någonstans mellan dessa två värden.

Dessa stora skillnader i bedömningarna undergräver förtroendet för analyserna och försvårar den politiska beslutsprocessen. Infrastruktursatsningar är långsiktiga och kostsamma investeringar som påverkar hela samhällets utveckling under många decennier framöver. Därför är det avgörande att besluten fattas på ett så säkert och transparent underlag som möjligt.

Nu väntas Trafikverket presentera konkreta förslag på hur deras beräkningsmetoder ska förbättras för att ge mer tillförlitliga och stabila bedömningar av infrastrukturprojektens samhällsekonomiska nytta.