Biståndsministern: ”Kan bli aktuellt att kräva tillbaka pengarna”

I flera veckor har chefer och handläggare på Sida arbetat intensivt för att kunna betala ut 23 miljoner kronor till Sverigedemokraternas biståndsorganisation Hepatica. Utbetalningen har skett trots att myndigheten själv bedömer att det finns ”extrema” risker med verksamheten, vilket väcker frågor om biståndets inriktning och kontroll.

På sin hemsida listar Hepatica flera samarbetspartners, bland dem den brasilianska organisationen Institute for Conservative Action. Denna organisation profilerar sig genom motstånd mot fri abort och arbetar för att värna vad de kallar den ”naturliga” familjen. Dessutom har institutet kopplingar till den politiska rörelse som stödjer Brasiliens tidigare president Jair Bolsonaro, känd för sina konservativa och kontroversiella ståndpunkter.

När Dagens Nyheter konfronterar biståndsminister Benjamin Dousa (M) med uppgifterna, hänvisar han till att Sida är en självständig myndighet och att ansvaret för partnervalet ligger hos Sverigedemokraterna. Samtidigt betonar han att regeringen har nolltolerans mot organisationer som stöttar extremism eller motarbetar kvinnors rättigheter.

”Om det visar sig i efterhand att pengar gått till det här så har de flera verktyg att använda. Det kan bli aktuellt att kräva tillbaka pengarna,” säger Dousa till DN.

Vid frågor om hur lämpligt det är att svenska biståndsmedel går till organisationer med abortmotstånd och kopplingar till Bolsonaro-rörelsen, upprepar ministern att bedömningen ligger hos Sida och att Sverigedemokraterna har ett eget ansvar.

Bakgrunden till utbetalningen är komplicerad. DN avslöjade förra året att Sida, efter påtryckningar från Dousas statssekreterare Diana Janse, ändrade sin tolkning av regelverket kring bidragen till partiernas biståndsorganisationer. Hepatica hade tidigare nekats utbetalningar på grund av bristfälliga ansökningar, men har nu hittills fått drygt 14 miljoner kronor.

Den senaste utbetalningen på 23 miljoner kronor kommer efter att regeringen infört en ny modell där stödet till de partianknutna organisationerna baseras på mandatfördelningen i riksdagen. Detta innebär att SD:s biståndsorganisation, som tidigare inte hade samma erfarenhet av biståndsarbete som andra partiers organisationer, nu får betydande summor.

”Sverigedemokraternas biståndsorganisation har ju funnits mycket kortare än andra och har ingen rutin på att skriva den här typen av ansökningar. Där är vi måna om att Sida inte bara säger nej, utan också hjälper till. Är lite service minded. Det tycker jag är fullt rimligt,” förklarar Dousa.

Frågor om politisk styrning av biståndet har väckts i samband med hanteringen av Hepatica. SD:s Björn Söder har i offentliga uttalanden anklagat Sida för ”myndighetsaktivism” och hävdat att organisationen motarbetas. Biståndsministern delar inte den uppfattningen.

”Min bild är att Sida följer regeringens politik och levererar i enlighet med det vi fattar beslut om,” säger Dousa.

Samtidigt som debatten pågår har Dousa själv lovat att ”städa upp” i biståndet. På frågan hur hanteringen av Hepatica rimmar med det löftet, svarar han att Sida nu har ”den starkaste skrivningen någonsin” när det gäller att förhindra att pengar går till organisationer kopplade till extremism eller som undergräver kvinnors rättigheter.

Efter DN:s granskning har Sida meddelat att de kommer att kontakta Hepatica för att begära mer information om samarbetspartnern i Brasilien. ”När vi fått svar från Hepatica, tar vi ställning till ett eventuellt nästa steg,” meddelar myndighetens presstjänst.

Situationen belyser de spänningar som kan uppstå när biståndsmedel fördelas via partianknuta organisationer, samt de utmaningar som myndigheter möter när de ska balansera politiska direktiv mot sina uppdrag att säkerställa att svenska biståndsmedel används ändamålsenligt och i linje med svenska värderingar.