Säkerhetspolitiken står i fokus när Nato-ländernas ledare samlas i Ankara för vad USA:s utrikesminister Marco Rubio har beskrivit som ”förmodligen det viktigaste mötet i Natos historia”. Polisen har spärrat av stora delar av den turkiska huvudstaden, där huvudlederna prydda med atlantblå Nato-banderoller bär texten ”Nyckeln till fred”.

Mötet äger rum i en tid av djup osäkerhet kring alliansens framtid, inte minst sedan den amerikanska presidenten Donald Trump återkommande uttryckt sitt missnöje med hur försvarsutgifterna fördelas mellan medlemsländerna. Trump har redan inför toppmötet postat inlägg där han kallar det ”löjligt” att USA betalar en så stor del av Nato-notan. Stormakten står för hela 60 procent av alliansens totala försvarsutgifter.

## Försvarsutgifter i fokus

Den största frågan på mötet handlar om hur mycket varje medlemsland ska investera i sitt försvar. De europeiska statsöverhuvudena vill möta den amerikanska kritiken genom att visa upp sina ökade investeringar i försvarsmakten. Under tidigare år har Nato satt målet att alla medlemsländer ska nå två procent av BNP i försvarsutgifter, men nu diskuteras betydligt högre nivåer.

Generalsekreterare Mark Rutte och europeiska ministrar hoppas på ett stabilt och förutsägbart toppmöte, så att arbetet kan fortsätta mot att nå målet om fem procent av BNP till försvar. Men med Trump vid rodret finns en stor osäkerhet kring vad som faktiskt kommer att ske.

Marco Rubio sa redan i juni till den amerikanska kongressen att ”det finns saker som måste fixas”. Han syftade då på den kvardröjande bitterheten över att USA inte fick använda europeiska baser och luftrum som de ville under vinterns attacker mot Iran. Detta har blivit ytterligare bränsle för Trumps djupt rotade missnöje med alliansen.

## Tre avgörande frågor

Flera säkerhetspolitiska storheter står på spel under toppmötet. Den viktigaste frågan gäller Natos artikel 5, det så kallade musketörsåtagandet om kollektivt försvar. USA har sagt att man står bakom artikeln, men frågan är om Rysslands president Vladimir Putin verkligen tror på det. Frågan har blivit extra aktuell efter att Polen varnat för att Ryssland kan genomföra militära provokationer mot Baltikum inom några månader.

En andra central fråga handlar om Europas försvar. USA:s Nato-ambassadör Matthew Whitaker, som kommer från jordbruksstaten Iowa, har sagt att USA inte längre kan vara alliansens ”bell cow”, det vill säga ledarko. Amerikanerna vill hitta nya flockledare i Europa som ska ta över ansvaret för det konventionella försvaret. Pentagon har redan dragit hem soldater, och fler förväntas följa efter en kommande granskning.

Den tredje frågan rör försvarsindustrin. Här väntar potentiellt stora affärer för Sverige. Enligt nyhetsbyrån Reuters kommer Nato att ersätta sina gamla amerikanska radarspaningsflyg med Saabs Global Eye. Om uppgifterna stämmer skulle det vara en fullträff för den svenska försvarsjätten.

## Möte med Ukraina

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommer att träffa Donald Trump i Ankara. Mötet sker i skuggan av nya ryska attacker mot Kiev – den andra på en vecka inför Nato-toppmötet. Enligt uppgifter som läckt från förhandlingarna ska kommunikén innehålla någon form av långsiktigt stöd till Ukraina.

## Omfattande kommuniké väntas

Varje Nato-toppmöte avslutas med en gemensam kommuniké där medlemsländerna enas kring alliansens viktigaste uppgifter och mål. Detta är det viktigaste gemensamma uttalandet från mötet. Tidigare år har kommunikéerna varit långa och detaljerade, men sedan Trumps intåg har de blivit kortare och mer raka.

Vid förra årets toppmöte i Haag var kommunikéns huvudpunkt att medlemsländerna skulle lägga fem procent av BNP på försvaret senast 2035. Detta ska följas upp i Ankara, och USA varnar för åtgärder mot medlemmar som släpar efter i sina åtaganden.

I år har förhandlingarna om kommunikén pågått längre än vanligt. I slutet av förra veckan var texten fortfarande inte klar. Matthew Whitaker höjde förväntningarna inför toppmötet när han fick frågor om innehållet. ”Ni kommer att bli väldigt överraskade av innehållet”, sa Nato-ambassadören.

Uttalandet kan tolkas som ett sätt att öka intresset inför mötet, men kan också ge anledning till oro. Facit kommer på onsdag när toppmötet är över och statscheferna har sagt sitt. Då ska Nato visa hur deras ”nyckel till fred” ser ut i praktiken.