De nordiska länderna visar enad front i försvaret av Danmarks och Grönlands suveränitet efter att USA:s president Donald Trump under tisdagen på nytt gett uttryck för sitt intresse av att ta kontroll över den strategiskt viktiga arktiska ön. Uttalandena, som gjordes i samband med en presskonferens under Nato-toppmötet i Ankara, har väckt stark internationell kritik och skapat oro bland alliansens medlemsländer.

Under presskonferensen slog Trump fast att Grönland borde kontrolleras av USA snarare än Danmark. Han kopplade samman frågan med amerikanska militära utgifter i Europa och menade att USA kunde dra tillbaka sina trupper från kontinenten om de inte fick gehör för sina önskemål om Grönland.

”Det borde kontrolleras av USA, inte av Danmark. När de inte ville gå med på det, med alla pengar vi spenderar för att hjälpa dem med Ryssland… vi behöver inte spendera några pengar. Vi kan ta bort alla våra soldater från Europa”, förklarade Trump vid pressträffen.

Grönland, som är ett autonomt territorium inom det danska riket, har en strategisk betydelse som har ökat markant i takt med klimatförändringarna och den ökade geopolitiska konkurrensen i Arktis. Ön innehåller betydande mineraltillgångar och är viktig för både militär övervakning och kontroll av arktiska sjövägar. USA har sedan 1951 haft en militärbas på Grönland, Thule Air Base, som spelar en central roll i det amerikanska försvaret och missilvarnningssystemet.

Trumps utspel är inte det första i sitt slag. Redan under sin första presidentperiod uttryckte han intresse för att köpa Grönland, något som då avfärdades som absurt av både Danmark och Grönland. Det senaste uttalandet har dock fått förnyad tyngd genom den explicita kopplingen till Natos försvarssamarbete och amerikanska trupper i Europa.

Reaktionerna från de nordiska länderna lät inte vänta på sig. När ledarna anlände till toppmötet i Ankara ställde de sig tydligt på Danmarks sida. Norges statsminister Jonas Gahr Støre var bland de första att uttrycka sitt stöd och markera mot Trumps retorik.

”Jag tar avstånd från den typen av uttalanden. Grönland är en del av det danska kungariket. Det är grönländare och danskar som avgör hur utvecklingen ska bli”, förklarade Støre för journalister.

Islands statsminister Kristrún Frostadóttir var ännu mer koncis i sitt budskap och underströk Grönlands folks rätt till självbestämmande. ”Grönland tillhör Grönlands folk”, slog hon fast.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen, som befinner sig i en känslig position som ansvarig för rikets yttre angelägenheter medan Grönland har omfattande självstyre, konstaterade att USA:s hållning tyvärr är ”väldigt tydlig”. Hon underströk samtidigt att det inte finns något utrymme för förhandling i frågan.

”Grönland är förstås inte till salu. Vi hoppas att alla allierade respekterar det grönländska folkets rätt till självbestämmande”, förklarade Frederiksen.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson valde att inte besvara journalisternas frågor när han anlände till mötet, men Sveriges officiella ståndpunkt har tidigare gjorts tydlig av utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Hon har beskrivit Trumps uttalanden som olycklig retorik och betonat Sveriges solidaritet med Danmark.

”Sverige står helhjärtat bakom vårt grannland i dessa frågor och kommer alltid att stå upp för folkrätten”, sade Malmer Stenergard i en kommentar.

Även Finlands utrikesminister Elina Valtonen har varit kritisk till den amerikanske presidentens uttalanden, vilket ytterligare förstärker bilden av en enad nordisk front i frågan.

Situationen väcker frågor om konsekvenserna för det transatlantiska försvarssamarbetet och Natos inre sammanhållning. Att USA:s president öppet ifrågasätter en allierad nations territoriella integritet samtidigt som han hotar med att dra tillbaka amerikanska trupper från Europa skapar osäkerhet om den amerikanska säkerhetsgarantin som länge varit en hörnsten i den europeiska säkerhetsarkitekturen.

För Grönlands del fortsätter diskussionen om öns framtida status och förhållandet till både Danmark och USA att vara en central politisk fråga. Befolkningen har rätt till självbestämmande enligt internationell rätt, och varje förändring av Grönlands status måste i slutändan beslutas av grönländarna själva.