Därför blir oxfilén snart dyrare

EU-länderna stänger från och med den 3 september i år dörren för brasilianskt kött. Beslutet grundar sig i att Brasilien inte följer de europeiska regelverken kring användning av antibiotika i djurfoder. I Brasilien tillsätts antibiotika bland annat för att påskynda djurens tillväxt, en praxis som strider mot EU:s strikta regler för djurhållning och livsmedelssäkerhet.

Importstoppet får direkta konsekvenser för den svenska köttmarknaden. Årligen konsumeras omkring 237 000 ton nötkött i Sverige, varav cirka 5 000 ton kommer från Brasilien. Även om den brasilianska andelen kan tyckas relativt liten utgör den en viktig del av utbudet, särskilt när det gäller vissa premiumdelar.

Norvida, en av de större importörerna av brasilianskt kött till Sverige, hämtar främst oxfilé, ryggbiff och entrecôte från landet. Enligt Maximilian Emanuelsson, marknadschef vid Norvida, kommer konsumenterna att märka förändringen både i tillgång och pris när de handlar i butik. Han pekar på att dessa specifika produkter är de som kommer att påverkas mest av importstoppet.

Den större oron gäller dock inte bara de produkter som tidigare kom från Brasilien. När tillgången på kött minskar över hela EU-området finns det en påtaglig risk att priserna stiger även för kött från andra ursprungsländer. Detta beror på att marknaden regleras av utbud och efterfrågan, och när ett stort exportland som Brasilien försvinner från marknaden skapas ett gap som är svårt att fylla.

För att kompensera för bortfallet av brasilianskt kött planerar Norvida att under hösten byta till råvaror från Uruguay. Men detta är inte någon enkel lösning. Uruguay har inte samma storskaliga produktion eller de låga produktionskostnader som kännetecknar den brasilianska köttindustrin. Detta kommer sannolikt att återspeglas i högre priser för konsumenterna.

Prisskillnaden är betydande. Enligt Matpriskollen ligger kilopriset för svensk oxfilé för närvarande på 500-650 kronor, medan brasiliansk oxfilé kostar omkring 350-400 kronor per kilo. Det är en skillnad som kan påverka konsumenternas köpbeteende och möjligheten att välja de dyrare köttslagen.

Även om andelen brasilianskt kött i svenska butikskedjor är relativt liten kan importstoppet ändå få märkbara effekter. Mats Heljestrand, kategorichef för kött vid Ica, konstaterar i ett mejlsvar att trots att endast någon enstaka procent av köttförsäljningen i Ica-butikerna är brasilianskt, finns det risk för påverkan. Särskilt under nyårsperioden, då efterfrågan på oxfilé traditionellt är hög, kan utbudet bli begränsat. Under resten av året bedömer han att det svenska köttet tillsammans med kompletterande import från Irland och Storbritannien bör räcka för att täcka behovet.

För restaurangbranschen, som ofta är beroende av konkurrenskraftiga priser för att kunna erbjuda attraktiva menyer, innebär importstoppet en utmaning. Pierre Aleani, föreståndare för den brasilianska restaurangen Heaven i Uppsala, ser allvarligt på konsekvenserna. Han befarar att prisökningar blir oundvikliga och att dessa i slutändan kommer att drabba restaurangens gäster.

När Pierre Aleani får frågan om det inte är rimligt att kräva att antibiotika inte ges till friska djur i tillväxtsyfte, framför han en annan synvinkel. Han menar att EU i stället för att införa importförbud borde arbeta för att skapa medvetenhet om problemet direkt i Brasilien. Enligt honom skulle en sådan strategi vara mer konstruktiv än handelssanktioner.

Importstoppet är en del av EU:s långsiktiga arbete för att säkerställa livsmedelssäkerhet och begränsa antibiotikaresistens, som är ett växande globalt hälsoproblem. Användningen av antibiotika i djuruppfödning har länge kritiserats av hälsoorganisationer eftersom det bidrar till utvecklingen av resistenta bakterier. EU har en av världens strängaste lagstiftningar på området, och importstoppet mot Brasilien visar att unionen är beredd att använda handelspolitiska verktyg för att upprätthålla sina standarder.

För svenska konsumenter innebär förändringen att valen vid köttdisken kan komma att förändras under hösten och vintern. Huruvida prisökningarna blir dramatiska återstår att se, men branschen förbereder sig på en period av anpassning och omställning.