Djursmitta drabbar människor – flera fall i Sverige

Ny smitta sprids mellan människor – första fallen i Sverige

Första gången ett svenskt fall upptäcktes var i mars. Då var det inte mycket som tydde på att det rörde sig om en ovanlig bakterie som tidigare bara setts hos djur. Nu har ytterligare ett tiotal personer smittats i landet, och flera länder i Europa har rapporterat liknande fall.

– Vi förstod inte vad det var då, utan det här var en patient som dök upp med lite märkliga utslag i genitalregionen, säger Finn Filén, överläkare inom infektionssjukdomar och dermatovenereologi, till Dagens Medicin.

Det hela började alltså i våras, när den första patienten sökte vård i Stockholm. Utslagen var svårförklarade – små punktformiga rodnader som med tiden började fjälla. Först när odlingar togs fanns svaret: bakterien Dermatophilus congolensis, en mikroorganism som normalt är känd inom veterinärmedicinen. Den kan orsaka hudinflammationer hos nötkreatur, häst och får, men har sällan eller aldrig tidigare spridits mellan människor.

– I början av juni hade vi fyra fall. Sedan dess har ytterligare en handfull diagnostiserats i Stockholm, säger Filén.

Det som gör de nya fallen så anmärkningsvärda är att smittan nu tycks ha överförts från människa till människa. Ingen av patienterna har uppgett någon kontakt med djur, vilket annars varit den vanliga smittvägen vid de få kända fall som rapporterats i medicinsk litteratur.

Under sommaren och hösten har smittan även konstaterats i Frankrike, Spanien och Tyskland. Majoriteten av de europeiska patienterna återfinns i kretsen män som har sex med män, vilket fått smittskyddsläkare att misstänka att bakterien överförs genom nära fysisk kontakt.

I Norge syns ett annat mönster: där har tio fall kopplats till kampsportsutövare. Enligt uppgift ska smittan ha spridits genom hudnära kontakt under träning. Båda grupperna är aktiva på att sprida sig om man inte tänker på det, konstaterar Filén, som ser en risk att smittan kan bli mer etablerad i samhället.

Symtom och förlopp

Infektionen yttrar sig som små, ytliga prickar i huden – vanligtvis i underlivet, ljumskarna eller i ansiktet. Hudutslagen kan klia eller vara nästintill symtomfria, men en del patienter utvecklar varfyllda blåsor. Utslagen kan hos friska individer läka ut av sig själv inom några veckor, men med rätt antibiotika går infektionen oftast att bota snabbt.

Trots att bakterien i sig är känd sedan länge är de mänskliga fallen få. Enligt Veterinärmedicinska fakulteten har smittan tidigare endast rapporterats hos människor i enstaka fall, oftast i samband med att man haft direktkontakt med djur eller djuravfall. Att smittan nu förefaller ha etablerat sig i mänskliga nätverk har satt fart på den internationella forskningen, och bland annat svenska forskare har gått samman med europeiska kollegor för att kartlägga smittvägarna.

En ovanlig men allvarlig utveckling

Infektionsläkare betonar att smittan i sig inte är farlig för den enskilde patienten, men att utvecklingen är ovanlig. Att en bakterie som normsalt lever på djur anpassar sig till människor och sedan sprids mellan människor är inte helt ovanligt. Många infektionssjukdomar har i historien hoppat från djur till människa på detta sätt.

– Det här visar på vikten av att ha koll på hela kedjan, från djurhälsa till människors levnadsvanor, säger Filén.

Ytterst handlar det om att förstå hur bakterier förändras och anpassar sig. Den svenska Smittskyddsenheten har gått ut med information till vårdgivare och bett att man särskilt ska tänka på Dermatophilus vid oklara hudutslag. Några nya fall har inte rapporterats de senaste veckorna, men smittskyddsläkarna varnar för att mörkertalet kan vara stort.

– Det är viktigt att allmänheten känner till symtomen och söker vård om man fått liknande besvär, särskilt om man haft närkontakt med någon som haft det, säger Filén.