Elena förlorade sin bästa vän: ”Vi pratade mycket om framtiden”

Det var meningen att det skulle vara en vanlig skoldag, men på fredagen förvandlades Brinellskolan i Örebro till en skådeplats för ett av de värsta våldsdåden i svensk skolhistoria. Medan många elever barrikaderade sig i sina klassrum, befann sig Elena, ordförande för elevrådet, ensam i ett mörkt rum på skolans högsta våning. Lektionerna var sedan länge slut, och hon satt i elevrådets klubbrum och gjorde affischer när hon hörde höga ljud från våningarna under.

– Jag trodde först att det var slagsmål, säger hon.

Det var först när vänner började skicka meddelanden som allvaret gick upp för henne. Hon avslutade hastigt ett Facetime-samtal med sin pojkvän, släckte alla lampor och låste dörren. Rädslan var påtaglig. Snart spreds en bild på sociala medier som påstods föreställa en skadad person. Elena kände igen kläderna direkt – de tillhörde hennes bästa vän.

– Jag ville inte tro att det var sant. Jag såg att det var hennes kläder, men jag vägrade acceptera det.

Sent på kvällen bekräftades det värsta: hennes bästa vän hade förlorat livet i attacken. För Elena känns förlusten overklig.

– Det känns inte som att det är på riktigt. Som att vi ska ses i skolan nästa vecka, som att hon kommer svara om jag skickar ett meddelande. Vi brukade skicka tusen meddelanden varje dag.

Vännerna hade lärt känna varandra redan i grundskolan. Den senaste tiden hade de pratat i telefon varje kväll, ofta i flera timmar – ibland utan att ens ha något särskilt att säga. Elena beskriver sin vän som världens snällaste människa, någon som direkt kunde bli vän med vem som helst. Sommaren som gått hade de tillbringat tillsammans på stranden. Planer fanns för att pojkvännerna skulle träffas och att de alla skulle bada tillsammans.

– Det blev aldrig av. Och nu kommer det aldrig att hända.

Ännu i torsdags kväll, dagen före dådet, satt de hemma hos Elenas mamma. Det var skolstart, och Elena funderade på att hon påbörjat sitt sista år på gymnasiet – på vad som skulle hända efter studenten.

– Vi pratade mycket om framtiden, om universitetet. Hon ville gå på Karolinska, berättar Elena.

På fredagen upprättades en minnesplats utanför skolan, där anhöriga, elever och övriga berörda kunnat tända ljus och lämna blommor. Bilderna därifrån visar en skola i sorg, omgiven av tystnad och tårar.

Dådet på Brinellskolan har väckt starka reaktioner i hela Sverige. Skolan, som ligger i Örebro, är en av stadens större gymnasieskolor med hundratals elever. Händelsen har lett till frågor om säkerhet, krisberedskap och hur skolor ska hantera hotfulla situationer. Nationella politiker har uttalat sitt stöd, och flaggor har hissats på halv stång vid flera offentliga byggnader.

För Elena handlar det dock inte om politik eller statistik. Det handlar om en nära vän som inte längre finns. Om ett tomrum som inte går att fylla. Om alla framtidsplaner som aldrig kommer att förverkligas. Hon beskriver känslan av att leva i ett vakuum – att ingenting ännu har sjunkit in.

– Det känns som att hon bara är borta för nu, att hon kommer tillbaka. Men hon kommer inte tillbaka.

Skolan har meddelat att elevhälsan och krisstöd finns tillgängligt för elever och personal. Undervisningen är inställd under överskådlig tid. Men för Elena och många andra elever handlar de närmaste dagarna inte om lektioner eller betyg. Det handlar om att försöka förstå det ofattbara.