Experter: Svajigt elpris även med ny kärnkraft

Det råder bred politisk enighet om att elektrifiering är nyckeln till klimatomställningen, men vägen dit är starkt omdebatterad. Tidöregeringen driver linjen att ny kärnkraft är nödvändig och att den måste få omfattande statligt stöd. Detta möter kraftig kritik från bland annat Miljöpartiet och Centerpartiet, som föredrar andra lösningar.

För att ge ett vetenskapligt underlag till diskussionen har Energiforsk, som ägs gemensamt av energibranschen och statliga Svenska kraftnät, genomfört en omfattande tvärvetenskaplig studie. Forskare har modellerat olika scenarier för den svenska elförsörjningen fram till år 2045, med resultatet att oavsett vilken väg som väljs kommer stora utmaningar att kvarstå.

En central slutsats är att elpriserna kommer att fortsätta fluktuera kraftigt även i framtiden, oavsett om Sverige bygger ny kärnkraft eller satsar på andra energislag. Martin Vallstrand, verkställande direktör på Energiforsk, betonar att stora prisvariationer är oundvikliga.

Det grundläggande problemet är att väderberoende energikällor som vind- och vattenkraft kommer att spela en stor roll även framöver, både i Sverige och i övriga Europa. Eftersom EU har en gemensam elmarknad påverkas svenska elpriser direkt av vad som händer på kontinenten. Erfarenheterna från både Ukrainakriget och tidigare kriser vid Persiska viken visar tydligt hur prisuppgångar på gas, som används i europeiska elkraftverk, snabbt smittar av sig på de svenska elpriserna.

Även om Sverige väljer att bygga ut kärnkraften kan landet enligt Vallstrand endast delvis skydda sig mot dessa prissvängningar. Mer kärnkraft kan visserligen kapa de värsta pristopparna, men följden blir ett elsystem som totalt sett kostar mer. Förklaringen är enkel: kärnkraft är det dyraste kraftslaget att bygga. I Tidöregeringens stödmodell ingår statliga prisgarantier, subventioner som måste finansieras även om de inte syns direkt på elkundernas räkningar.

Enligt Energiforsks analys är högre elpriser nödvändigt för att det överhuvudtaget ska bli lönsamt att bygga ny elproduktion, även vindkraft på land som trots allt är det billigaste kraftslaget. Mer vindkraft behövs för att hålla nere systemkostnaderna. Det framtida snittpriset på el beräknas stiga till mellan 50 och 70 öre per kilowattimme, jämfört med 20 till 60 öre under de senaste tio åren.

Vallstrand pekar på att energibolagen är villiga att bygga, men att det höga kostnadsläge som uppstått de senaste åren, kombinerat med fortsatt låga elpriser, gör investeringar olönsamma. Detta skapar ett låst läge där nödvändiga utbyggnader fördröjs.

I den politiska debatten framställs ibland mer kärnkraft som den enda möjliga lösningen, men Energiforsks analys visar att så inte är fallet. Istället handlar det om att välja mellan olika för- och nackdelar. I scenarier med mindre kärnkraft och mer väderberoende kraft krävs ännu större satsningar på flexibla lösningar som pumpkraft, vätgaslager, batterier och gasturbiner för att hantera energiproduktionens variationer.

Vallstrand förklarar att forskarna har simulerat extremt ogynnsamma väderförhållanden och konstaterat att båda systemen fungerar. Sverige kan fortsatt ha ett robust energisystem, men utan kärnkraft måste kunderna hantera högre elpriser under de perioder när vädret ger dåliga förutsättningar för el-produktion.

Den stora utmaningen framåt är att öka elproduktionen i samma takt som efterfrågan växer. Enligt Energiforsks analys behöver tillståndsprocesserna för att bygga ny elproduktion påskyndas kraftigt. Tidöregeringen har visserligen utrett nya förslag i den riktningen, men dessa har ännu inte realiserats i praktiken.

Sverige producerade 160 terawattimmar elektricitet under 2025. Vattenkraften stod för 42 procent, kärnkraften 28 procent och vindkraften 24 procent. Riksdagen har satt upp målet att Sverige ska klara att producera minst 300 terawattimmar år 2045, en nästan fördubbling av dagens produktion.

Tre ansökningar har hittills inkommit till regeringen om att ta del av stödet för att bygga ny kärnkraft. Längst gånget är projektet Videberg Kraft, där staten, Vattenfall och konsortiet Industrikraft är delägare. Sverige har i dag sex kärnkraftsreaktorer i drift: tre i Forsmark, två i Ringhals och en i Oskarshamn.

Vindkraften byggdes ut kraftigt under 2000-talet, men expansionen har stannat av på grund av bristande lönsamhet och negativa opinioner i berörda kommuner, som har vetorätt. Detta försvårar ytterligare den nödvändiga utbyggnaden av elproduktionen.