Städjätten Hemfrid, som omsätter en miljard kronor, marknadsför sig som en ledande aktör för bättre arbetsvillkor i städbranschen. Men bakom den polerade fasaden döljer sig en mer komplicerad verklighet. Genom sitt systerbolag Qleano förmedlar företaget flyttstädningsuppdrag till underleverantörer som saknar kollektivavtal, vilket väcker frågor om företagets faktiska arbetsmetoder.

Städbranschen har länge kämpat med problem kring arbetsvillkor och oseriösa företag, särskilt i Stockholmsregionen. Nu visar det sig att även etablerade aktörer som Hemfrid indirekt bidrar till dessa förhållanden genom sitt förmedlingssystem.

DN har tidigare rapporterat om Maria, en nyanländ kvinna som vittnar om undermåliga arbetsförhållanden när hon arbetade för en av Hemfrids underleverantörer. Hennes erfarenheter är tyvärr inte unika i branschen.

Lars Frid, lokal ombudsman inom Nätverket mot Arbetslivskriminalitet, reagerar inte med förvåning på dessa uppgifter. Han arbetar heltid mot kriminalitet inom städbranschen genom ett samarbete mellan fackförbundet Kommunal, arbetsgivarorganisationen Almega och Fastighetsanställdas förbund. Frid sitter även i Stockholms regionfullmäktige för Socialdemokraterna.

”Det är mycket problem i den här branschen, inte minst i Stockholm”, konstaterar han och riktar stark kritik mot upplägget där kunder först bokar via Hemfrid, sedan slussas vidare till systerbolaget Qleano och slutligen till andra städfirmor.

”Jag tycker det är skumt faktiskt. Qleano har ju inga anställda städare, de är bara mellanhand”, säger Lars Frid.

Kunden Amanda fick själv erfara konsekvenserna av detta system. När hon skulle flytta från sin hyreslägenhet i höstas valde hon medvetet Hemfrid för flyttstädningen. Hon var beredd att betala ett högre pris för att säkerställa att de anställda hade bra arbetsvillkor.

”Allt ser ju väldigt bra ut. Jag hade hört att de vill stoppa fusk och snusk och att de bryr sig om sina anställda”, berättar Amanda.

Hon bokade städningen via Hemfrids hemsida, där företaget marknadsför sig med formuleringar som ”för oss börjar allting med våra medarbetare” och ”alla våra anställda omfattas självklart av kollektivavtal”. Trots dessa löften saknade städfirman som slutligen kom hem till Amanda kollektivavtal.

Upplevelsen blev allt annat än professionell. Städarna kom flera timmar för sent, arbetet blev inte godkänt av hyresvärden, och när Amanda ringde företaget svarade personalen ”hej bror” i telefonen.

Jenny Kessler-Mertsch, vd för både Hemfrid och Qleano, förklarar att upplägget beror på kapacitetsskäl. ”Vi har det här upplägget eftersom de flesta flyttar i slutet på månaden. Då blir efterfrågan på flyttstäd otroligt hög och vi har inte alltid tillräcklig kapacitet, men vill ändå kunna erbjuda våra kunder ett bra alternativ”, säger hon.

Enligt Kessler-Mertsch utförs 83 procent av alla flyttstädningar som bokas via Hemfrid av företagets egna anställda. Resterande 17 procent dirigeras vidare till Qleano och deras underleverantörer. Av dessa underleverantörer saknar 17 procent kollektivavtal, enligt Hemfrids egna uppgifter.

Lars Frid betonar att tjänster som fördelas i flera led mellan olika företag alltid utgör en riskfaktor. ”Det är som upplagt för fusk och arbetslivskriminalitet. Det är ofta just hos underleverantörer som vi upptäcker problem”, konstaterar han.

Dan Lainio, grundare av Qleano, erkänner att långa företagskedjor är problematiska men hävdar att hans bolag arbetar för att bryta dessa kedjor. ”Vi har förbud mot att våra anslutna flytt- och städföretag anlitar underleverantörer. Det står i våra avtal”, förklarar han.

Facket har nu krävt att få ta del av en lista över samtliga företag som Qleano förmedlar städuppdrag till, men har fått avslag. DN har dock fått uppgifter om ett tiotal nuvarande och tidigare underleverantörer. När Lars Frid granskat dessa företag ser han flera varningssignaler.

”Ett av företagen har dålig ekonomi och redovisar minusresultat, men har ändå flera fordon registrerade, hur har de råd med det? Det är också väldigt få registrerade anställda, vilket vi generellt brukar se som en varningssignal för svart arbetskraft”, säger han.

Frid reagerar också på de stora prisskillnaderna. En flyttstädning som bokas via Hemfrid kan kosta flera tusen kronor mer än om kunden bokar direkt hos den städfirma som ska utföra arbetet.

”Man undrar ju vad Hemfrid och Qleano tar betalt för att skicka vidare uppdraget för en sådan struntsumma, och hur underleverantörerna kan gå runt med så låga priser. Det låter som lönedumpning i mina öron”, säger Lars Frid.

Jenny Kessler-Mertsch vill inte uppge hur stor del av betalningen som går till Hemfrid. Hon menar att kunderna inte bara betalar för själva städningen utan även för administration och försäkringar.

På Hemfrids hemsida beskrivs de anställdas ”förmåner och villkor” som ”en av de viktigaste faktorerna” bakom prissättningen. Men när priset är detsamma oavsett om det är Hemfrids egna anställda eller en underleverantör utan kollektivavtal som utför jobbet, väcks frågor om denna formulering verkligen stämmer.

Efter DN:s intervju meddelar Jenny Kessler-Mertsch via mejl att företaget nu ser över både prissättningen och hur de beskriver vad som ingår när ett uppdrag hanteras via Qleano. ”Vi ser också över hur vi tydligare kan beskriva vad det innebär när ett uppdrag hanteras via Qleano, inklusive hur Qleano arbetar med kollektivavtal”, skriver Hemfrids vd.

Hemfrid grundades 1996 av Monica Lindstedt och har vuxit till Sveriges största bolag inom hemstädning med cirka 3 000 anställda. Företaget redovisade en omsättning på en miljard kronor i sin senaste årsredovisning från 2024. Idag ägs Hemfrid till största delen av riskkapitalistbolaget Fidelio Capital.