Bohus fästning värst i landet – så många är säkerhetsbristerna

Bohus fästning i Kungälv är i så dåligt skick att Riksantikvarieämbetet nu varnar för att ruinen är den allvarligaste säkerhetsrisken bland alla statliga byggnadsminnen i Sverige. En tillsyn i mitten av juni visar att 141 platser innanför ringmurarna klassas som riskområden – från måttliga till mycket allvarliga – med fara för personskador och fortsatt förlust av kulturhistoriska värden.

Det var i april som Kungälvs kommun slog larm till Statens Fastighetsverk (SFV), som ansvarar för förvaltningen av fästningen. Medeltidsruinen vid den södra infarten till samhället håller enligt kommunen på att rasa, och underhållet är så eftersatt att säkerheten för de många besökarna inte kan garanteras. Riksantikvarieämbetets tillsynsprotokoll bekräftar kommunens oro: förvaltningen strider mot de skyddsföreskrifter som gäller för byggnadsminnet sedan 1993.

”Det finns, i jämförelse med samtliga övriga statliga byggnadsminnen i landet, av allt att döma, inget objekt som har så allvarliga säkerhetsrisker som Bohus fästning”, skriver myndigheten i protokollet.

Bohus fästning har anor från tidigt 1300-tal, då den norske kungen Håkon Magnusson lät uppföra en borg vid Göta älv. Under flera århundraden spelade den en nyckelroll som gränsfästning i krigen mellan Sverige, Danmark och Norge. Sedan Bohuslän blev svenskt i mitten av 1600-talet förlorade fästningen gradvis sin militära betydelse och förföll. I dag är ruinen en av Västsveriges mest kända sevärdheter, strategiskt belägen vid E6:an norr om Göteborg, och lockar årligen ett stort antal besökare.

Skyddsföreskrifterna från 1993 anger hur fästningen ska underhållas, vilka åtgärder som kräver tillstånd och hur verksamheten på området ska hållas inom ramen för det kulturhistoriska värdet. Att föreskrifterna inte följs innebär enligt Riksantikvarieämbetet att skador får fortgå samtidigt som användningen av området inte anpassas till ruinens skick.

Det är dock inte bristen på engagemang som är problemet. Riksantikvarieämbetet konstaterar att SFV:s lokala personal i Västsverige gör ett gott arbete utifrån sina resurser. Men utan ökade anslag kan insatserna inte bli mer än att spärra av allt större delar av fästningen. Besökare stängs därmed ute från områden som riskerar att rasa, medan skadorna på murarna fortsätter att utvecklas.

Kommunens hemställan till regeringen i april – där man bad om åtgärder för att rädda ruinen – är ännu obesvarad. Enligt förvaltningslagen ska ett sådant ärende behandlas skyndsamt. Kungälv har därför skickat en påminnelse till finansdepartementet, där ärendet ligger.

– Förfallet förvärras för varje månad, vecka och dag utan underhållsinsatser, skriver kommunstyrelsens ordförande Jesper Eneroth (S).

Samtidigt får kommunen själv kritik i tillsynsrapporten. Kungälv hyr fästningen av staten och driver verksamhet innanför murarna. Riksantikvarieämbetet såg under sommarbesöket hur teaterscenen, matförsäljningen och en hoppborg krockar med de föreskrifter som ska skydda medeltidsruinen. Verksamheterna bidrar enligt myndigheten ”inte i alla delar till att vidmakthålla Bohus fästnings synnerligen höga kulturhistoriska värden”.

För Kungälv är fästningen en central del av besöksnäringen. Kommunen arrangerar guidningar, evenemang och sommarteater innanför murarna, och ruinen lockar både lokalbefolkning och turister från hela regionen. Avspärrningarna innebär att allt större delar av anläggningen successivt blir otillgängliga.

Jesper Eneroth säger att kommunen kommer att rätta sig efter myndighetens påpekanden, men understryker att förfallet är det akuta problemet.

– Det stora problemet nu är ju att all denna verksamhet riskerar att dränkas i rasande stenar. Det blir lite som att diskutera tapetval, samtidigt som taket läcker och väggarna spricker. Men om problemet löses har jag ingen annan uppfattning än att vi självklart ska rätta oss efter tillsynsmyndighetens påpekanden, säger han.

Frågan om eftersatt underhåll av statliga kulturfastigheter är inte ny. Flera av landets slott, fästningar och andra byggnadsminnen har under lång tid brottats med en växande underhållsskuld. Kritik har vid upprepade tillfällen framförts mot att anslagen inte följer behoven, samtidigt som allmänhetens intresse för historiska miljöer ökar.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M), som har ansvar för frågan på regeringsnivå, har ännu inte kommenterat ärendet. Dagens Nyheter har sökt honom utan att han har återkommit.