Fluffaktor och fikasnö – bli väderexpert med SMHI:s ordlista

Människans fascination för väder speglas i rika språkliga uttryck

Människans intresse för vädret är svårt att överskatta. Vårt behov av att kommunicera om meteorologiska fenomen har genom tiderna skapat ett rikt språkligt landskap av väderrelaterade uttryck och begrepp – från etablerade facktermer till kreativa nybildningar.

Nyligen meddelade SMHI att Sverige upplevt sitt första ”nationella isdygn” på över två år. Fenomenet innebär att temperaturen inte överstiger minus 0,1 grader någonstans i landet under ett helt dygn. Detta är bara ett exempel på den omfattande terminologi som finns för att beskriva väderfenomen i olika sammanhang.

Sverker Hellström, meteorolog på SMHI sedan 1987, förklarar att många väderuttryck används både internt och i kommunikation med allmänheten.

”En del saker är bara intern jargong, men en del vidarekommunicerar vi till allmänheten i kåserier, prognoser eller krönikor. Helst ska orden vara sådana som folk kan förstå och det tror jag de flesta är,” säger Hellström.

Samtidigt kan vissa begrepp framstå som något otillgängliga för gemene man. ”Atmosfärisk bomb” beskriver när lufttrycket i centrum av ett lågtryck sjunker med minst 24 hektopascal på lika många timmar – en definition som knappast är självklar för de flesta. Ett annat exempel är ”fikasnö”, som betecknar fenomenet när molns ovansidor värms upp av stigande sol vilket utlöser eller förstärker snöfall. Namnet kommer från att det ofta inträffar samtidigt som meteorologernas morgonfika.

”En del av de här uttrycken har vi själva lånat in, ofta från den anglosaxiska världen. Andra har vi själva formulerat, som exempelvis ’snökanon’,” berättar Hellström.

Begreppet ”snökanon” myntades vid SMHI i slutet av 1980-talet, då förbättrad teknik gjorde det möjligt att observera hur snöbyar ibland lägger sig som långsmala band med nederbörd som för tankarna till de snökanoner som används i skidbackar. Ett liknande uttryck är ”snösmocka”, som dock saknar formell meteorologisk definition och myntades av en TT-skribent år 2000 för att beskriva ett ovanligt kraftigt snöfall i Norrland.

Språket fortsätter att utvecklas med nya väderuttryck. Ett färskt exempel är ”flinga ur”, som beskriver ett mycket lätt och lågintensivt snöfall där varje snöflinga kan urskiljas.

”Jag skulle tro att språkvårdare skulle tycka att det är en ganska naturlig och lättbegriplig konstruktion,” menar Hellström.

En av dessa språkvårdare är Linnea Hanell vid Språkrådet, som noterat och uppskattar det nya uttrycket ”flinga ur” för dess poetiska kvaliteter. Hon reflekterar över att svenska språket överlag har många uttryck som framställer väder som något negativt – bitande kyla, spöregn och snålblåst – medan färre ord beskriver positiva väderupplevelser.

”Det är som att vädret är något man ska undvika. Man kanske i stället skulle försöka utnyttja språkets möjligheter till att vara i det som ibland kallas för ’vädervärlden’. I omröstningar om svenskans vackraste ord är det ju vanligt att olika väderord är med, exempelvis meteorologins ’dagsmeja’ är en riktig klassiker,” säger Hanell.

Andra naturrelaterade uttryck som väcker positiva känslor hos många är gryning, aftonrodnad, lövskugga, sommarkväll och vintermorgon. Många grundläggande väderord har dessutom djupa historiska rötter med kopplingar till germanska språk, vilket syns i likheter mellan svenska och engelska i ord som sommar/summer, vinter/winter och höst som är besläktat med engelskans harvest.

Hanell påpekar att medan grundläggande väderord som snö, dimma, regn och sol har en lång historia, är många värderande väderord av senare datum.

”Man kan tro att ett ord som fimbulvinter kommer från vikingatiden, men det är bara belagt sedan slutet av 1800-talet. Blidväder, som SMHI har med på sin lista, är dock ett exempel på ett värderande ord som är ganska gammalt, åtminstone från första halvan av 1600-talet.”

Som redaktör i gruppen bakom den årliga nyordslistan noterar Hanell att klimatförändringarnas påverkan även syns i vårt språkbruk.

”Det dyker upp nya väderord som till exempel ’ovinter’, som verkar vara på gång, alltså för vädret under en klassisk vintermånad som inte är tillräckligt kall eller snörik för att vara meteorologisk vinter. Vi har span på ordet, men det har inte riktigt nått upp till att hamna på listan.”

SMHIs omfattande ordlista över vädertermer innefattar allt från strikt definierade fenomen som ”skyfall” (50 millimeter regn på en timme eller 1 millimeter på en minut) till mer poetiska uttryck som ”älvdans” (låga dimmor över ängar och sjöar) och ”pärlemormoln” (sällsynta moln på dubbelt så hög höjd som vanliga moln).